Debatt i kommunfullmäktige om hot mot skolor

Vad görs för att förhindra att det som hände i Trollhättan ska hända på någon skola i Skellefteå kommun. Den frågan lyfte moderaten Micaela Löwenhöök i tisdagens kommunfullmäktige.

Samhälle och välfärd2015-11-17 12:48

Hon frågade om det finns riktlinjer kring vilka som kan komma in på skolorna och om de övervägs kameraövervakning. Vidare undrade hon om det görs övningar på temat attentat och om lärarna har fått handledning i frågan. 

Maria Marklund (S) sade att barn- och grundskolenämnden har en krisplan, och att den även finns för varje skola. De omfattar många olika slags kriser såsom dödsfall, brand och olyckor.

När det gäller utomståendes närvaro betonade hon att skolan inte är allmän plats, men att skolorna brukar se positivt på att föräldrar besöker sina barn. 

– Sedan Trollhättan-händelsen har vi aktualiserat den här frågan, poängterade Maria Marklund. 

– När det gäller övningar så övas mest brandövningar. Att öva inför terror är inget som barnen ska vara med på, utan de diskussionerna bör endast föras bland personalen. 

Maria Marklund betonade att skolan ska jobba förebyggande, men också vara beredda om något mot förmodan skulle hända.

Har plan på gång

Bertil Almgren (S) svarade för gymnasieskolans del. 

– Visst är det oroväckande med de senaste tidernas händelser. Gymnasienämnden har på gång en plan kring grovt våld, men den är ännu inte antagen. Det finns också allmänna krisplaner, sade han. 

När det gäller obehörigas vistelse på skolan sade även Bertil Almgren att skolan inte är en allmän plats, och att folk kan avvisas. Men även han poängterade att det är positivt att ha en öppen skola. Ej låsta dörrar är också bra med tanke på utrymning vid brand.

– Det har varit en del händelser kring obehöriga personer som är på skolorna för att äta gratis eller sälja droger. Det har då avvisats. 

Även Bertil Almgen sade att elever inte ska vara med vid utrymningsövningar som har terror som tema. Men att de ska diskuteras bland personalen. 

Även Bertil Almgen poängterade behovet av att jobba förebyggande. 

Diskussion om kameror

Det blev en diskussion om kameraövervakning. Kommunalrådet Lorents Burman sade att sådan övervakning knappast hjälper om någon vill göra attentat, utan snarare ska förebygga annan brottslighet. 

Micaela Löwenhöök sade att hon kunde köpa det argumentet, men poängterade ändå att övervakningen kan ha ett värde. 

Hon kritiserade gymnasienämnden för att bara uppdatera sina krisplaner "vid behov" medan barn- och grundskolenämnden uppdaterar varje år. 

– Vi får inte vara naiva. Bara för att Skellefteå är en trygg kommun, ska vi inte tro att det förblir så.

Hårda regler

Hur lätt är det då att få ha kameraövervakning? Maria Marklund har erfarenhet från när man ville ha sådan på gården vid Ursviksskolan. För det första påminde hon att det då blev politisk oenighet kring om övervakningen var kränkande. Det blev så småningom beslut, och sedan ganska mycket krångel kring ansökning om tillstånd från länsstyrelsen.

– Det är inte bara att sätta upp en kamera.

Kommunalrådet Lorents Burman sade att man kanske inte ska överreagera. Inför vi mycket säkerhetsregler är vi också med och skrämmer upp folk.

– Men vi ska så klart följa vilka riktlinjer som kommer från Brå, brottsförebyggande rådet.

Andreas Westerberg (FP) höll med och hyllade öppenheten.

Som en följd av debatten lovade Bertil Almgren att ställa frågan till gymnasierna hur det fungerar med övningar. Han betonade att alla kommuner i landet så klart måste lära sig av vad som hänt och att även Skellefteå ska göra det. 

Kräver personal som kollar

När det gäller kameraövervakning konstaterade Emilia Hallin (S) att den som gör en skolskjutning knappast bryr sig om denne fångas av kameror. Hon poängterade också att om man har kameror måste man ständigt ha någon som tittar på monitorn och ser om någon avvikande person finns i lokalerna. 

Carina Sundblom (C) var också skeptisk mot kameraövervakning. 

– När det inte finns något hot så filmar vi ju elevernas vardag helt i onödan. Hur ska filmerna kunna användas? 

Peter Lundkvist (SD) tyckte att Micaela Löwenhöök hade gjort en bra interpellation.

Inte överdriva reaktionerna

Lorents Burman (S) poängterade att det sätt som hot hanteras kan påverka benägenheten att hota. 

– Det har varit hot på senare tid som det inte gjorts så stort ståhej kring. Exempelvis var riksdag och regering hotade i dag, men jobbar på som vanligt. Det är också ett sätt att visa att man inte låter sig skrämmas. 

Moderaten Johan Söderberg understödde sin partikollega, och sade att kameror syftar till att ge trygghet, och att man i övrigt inte ska överdramatisera dem.

Micaela Löwenhöök sade som avslutning att just kameraövervakning inte var hela poängen med hennes interpellationer. Den handlade främst om diskussionen kring säkerhet och det var hon glad att man fört. 

Inget beslut fattades som följd av debatten, det brukar heller inte göras.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!