Ledamoten Carina Sundbom (C) undrade varför konstisen togs bort på kommunens fyra ishallar innan april i år när konståkningens säsong tar slut i maj. I dag finns 180 aktiva utövare, varav de flesta är tjejer. Fem i klubben är A-tävlingsåkare på högre nivå. I maj hade de möjlighet att delta i nationella och internationella tävlingar.
– Istället var de tvungna att resa till Luleå för att träna. Att strunta i deras behov är könsdiskriminering och det rimmar illa med att vara en jämställd tillväxtkommun. Det är hockeyn som styr istiderna i kommunen, sa hon i talarstolen.
Hon poängterade att fritidsnämnden gjorde ett överskott på 26 miljoner kronor 2016 och menade att det inte går att hävda att det inte finns ekonomiska möjligheter.
Daniel Ådin (S), fritidsnämndens ordförande, svarade på hennes fråga:
– Vi har ingen möjlighet att tillgodose allas önskemål. Men det är inte hockeyn som styr. Vi vill ha igång ishallarna när de används mest. Ishallarna hålls öppet lika länge för hockey och konståkning. Konståkningen har 11 procent av alla aktiva utövare av issporter i Skellefteå och har 9 procent av de attraktiva tiderna. Skellefteå AIK har 35 procent av utövarna och 31 procent av de attraktiva tiderna.
Han berättade att fritidsnämnden dock beslutat att hålla igång konstisen april ut nästa år.
– Men då hoppas jag verkligen att tiderna används, annars är det mycket pengar till få personer, sa han.
Carina Sundbom var glad över beskedet. Hon poängterade dock att det inte bara handlar om att räkna antal personer som utövar idrotten.
– Det handlar om normkritik. Pojkar och män utgör normen i issporter och det handlar om att synliggöra det.