Styrkan i Burträsk övar varje måndag kväll. Då kontrolleras även all utrustning och bilarna får en genomgång.
I Jörn har räddningsstyrkan arbetat med specialkompetensen IVPA sedan 2006. Burträsk är den andra räddningsstyrkan utanför Skellefteå centralort där det ingår som ordinarie uppdrag.
Det är måndag kväll, vilket innebär att Burträsk räddningsstyrka övar. Den här kvällen är temat HLR (hjärt-lungräddning). Kårchef Johnny Enmark finns på plats och berättar att styrkan ryckt ut på totalt 43 IVPA-larm sedan starten.
– Det fungerar jättebra och vi har också hjärtstartare, säger han.
IVPA - I väntan på ambulans innebär att räddningsstyrkan, förutom att rycka ut vid olyckor, bränder och andra typer av händelser, även larmas ut vid akuta sjukdomsfall.
Styrkan i Burträsk övar varje måndag kväll. Då kontrolleras även all utrustning och bilarna får en genomgång.
Mattias Ahrlind har tre år som brandman i Burträsk räddningsstyrka och trivs utmärkt.
Robert Djärv vid styrkans FIP-bil.
Kårchef Johnny Enmark.
Från vänster: Joakim Wikström, Christoffer Hedlund, Jörgen Pettersson, Johnny Enmark, Mattias Ahrlind.Sittandes Fv Robert Djärv , Urban Lindgren.
Jörgen Pettersson utför hjärtkompressioner på övningsdockan.
Burträsk ligger cirka 40 kilometer från Skellefteå och vid exempelvis ett hjärtstopp är tiden en viktig faktor. Johnny Enmark säger att det tar tid innan en ambulans är på plats. Därför menar han och gruppen som övar den här kvällen att det känns väldigt bra att ha IVPA som specialkompetens.
Samma arbetssätt
Kvällens övning innehåller bland annat HLR som utförs på en docka. Det betyder att man, vid hjärtstopp hos en person, gör 30 hjärtkompressioner och två inblås, enligt normen.
Läs mer om stegen för HLR här.
De går också igenom all utrustning och kollar så att allting i utryckningsbilarna finns på rätt plats och är i god kondition. Det är också oerhört viktigt vid utryckning.
– Alla styrkor arbetar på samma sätt och utrustningen i våra bilar finns på samma platser, förklarar Mattias Ahrlind.
De säger att syftet är att vara så effektiva som möjligt och att slippa fråga eller leta efter en slang eller annat vid en insats, särskilt vid de tillfällen när flera styrkor samarbetar, vilket inte är helt ovanligt.
Mattias Ahlind förklarar att övningarna följer ett mönster, en plan för hela året.
– Det är viktigt att öva varje måndag eftersom allting ska fungera vid en insats, tillägger Johnny Enmark.
Det är dags att ta ut bilarna, vilket också görs vid varje övning. Styrkan kör en sväng runt samhället och vid behov så tankar man.
– Det är bra att öva lastbilskörning för att hålla den kunskapen levande, säger Mattias Ahrlind.
Färskvara
Han tog C-körkort för två år sedan och menar att den typen av körning är färskvara och att det är en viktig del i jobbet som också ska fungera i skarpa lägen, oavsett årstid eller väglag.
När det gäller utbildning kring IVPA är det medarbetare vid ambulansen i Skellefteå som utför det. Räddningsstyrkan i Burträsk uppdaterar också sina kunskaper genom webbutbildning där det ingår ett test. Allt ska sitta när det är dags.
– Det är stenhårt, säger Johnny Enmark.
En utmaning är att det har blivit allt svårare att fylla räddningsstyrkornas platser med deltidsbrandmän, som Norran skrivit om vid flera tillfällen. I Burträsk är det tvärtom.
– Vi har folk på kö och här i Burträsk har vi stora arbetsplatser som är villiga att släppa folk till oss. Det är jättebra och kanske en av anledningarna till att vi har god återväxt, säger Johnny Enmark som varit kårchef i Burträsk sedan 2005.
Han säger också att man ändå inte kan slå sig till ro, utan jobbar kontinuerligt för återväxten. Ett exempel på det är prova-på-dagar.
– Som kårchef är det också väldigt viktigt att hålla sig a´jour om vilka som kan tänkas vara aktuella eller intresserade för att ingå i räddningsstyrkan.
Lagkänsla
Christoffer Hedlund, som jobbar på Snidex, har ingått i styrkan i fem år.
– Det känns bra att göra en insats för tredje man. Jag har hållit på med lagidrott och jag tycker att vi blir som ett lag, vi löser olika uppgifter tillsammans, säger han.
En räddningsstyrka hanterar många olika typer av larm som bland annat trafikolyckor, bränder, hisslarm, automatlarm, vattenlivräddning, isräddning, kemolyckor och lyfthjälp när personer ramlat i hemmet eller på boenden.
– När vi åker på stora larm så kommer Skellefteå räddningstjänst också och det är en trygghet för oss, säger Johnny Enmark och tillägger:
– Det viktigaste för oss är att vi kan hjälpa tredje man och att vi kan göra skillnad på den lokala orten. Vi blir också väldigt sammansvetsade som grupp och känner varandra bra. Det är värdefullt.