Landstinget har gjort ett standardavtal som ska användas inom hela länet. Det gäller från 1 maj. Tidigare fanns flera olika, vilket inte ansågs rättvist.
Den stora nyheten är att kommunerna nu ska få ersättning. 2 000 kronor per utryckning ska betalas. Tidigare har det inte varit någon ersättning alls, vilket givit ökade kostnader för räddningstjänsten.
Skellefteå kommun har ett avtal som gäller Jörn.
– Där har utryckningarna kostat cirka 70 000 - 80 000 kronor extra per år. Enligt räddningschefen kommer nu ersättningen att täcka våra kostnader, säger Ola Burström.
Vill ha till fler orter
Frågan är då om fler orter kan få denna möjlighet.
– Vi har ett uppdrag från kommunfullmäktige att förhandla med landstinget om fler orter. Förslaget kom i en motion för några år sedan. Men samtalen har ännu inte lett till något nytt avtal, säger Ola Burström.
Han hoppas att landstinget nu ska vilja teckna fler avtal, trots att de medför konkreta kostnader.
Burträsk diskuteras
– Det har också anförts att IVPA innebär besparingar, påpekar Ola Burström. Främst handlar det förstås om befolkningens trygghet och hälsa, men såvitt jag har hört har ambulanser kunnat vända om, och då sparar landstinget på färre utryckningar.
Han säger att Burträsk har diskuterats för att få IVPA.
– De har ett stort omland dit ambulansen får långa utryckningstider, säger Ola Burström.
Får sluta fler avtal
Erik Nordhall, biträdande verksamhetschef på akutsjukvården i Västerbotten, bekräftar att fler nu kan få IVPA:
– Jag hade mandat från landstingsledningen att sluta de här avtalen, trots att de kostar. Jag har också tydliga instruktioner om att sluta fler, så länge de är av värde för befolkningen .
– Så pengarna är inte problemet, utan snarare att hinna med att utbilda räddningstjänsten, och att uppehålla kunskaperna, säger Erik Nordhall.
– Till hösten ska vi ta itu med att marknadsföra den här verksamheten och sluta fler avtal, säger han.
Så här lyder avtalet:
Räddningstjänsten ska göra första hjälpen för att rädda liv, samt ha med sig defibrillator och kunna ge oxygengas. Vid konstant hjärtstopp får enklare hjälpmedel användas, till exempel andningsmask.
Avtalet innebär att SOS Alarm ska larma ut räddningstjänst samtidigt som ambulans om det handlar om prio1-larm och patienten har befarat eller konstaterat hjärtstopp. Vidare krävs att det blir en konkret tidsvinst jämfört med om bara ambulans kallas ut.
Dessutom kan räddningstjänst larmas vid prio1-larm om patienten i övrigt har akuta och livshotande symptom såsom svår andningspåverkan, medvetslöshet, grav bröstsmärta, kramper, livshotande blödning eller ligger i en ogynnsam miljö.
Räddningstjänst ska rycka ut om beredskapen så medger och man inte är upptagen av annan utryckning. Det ska vara minst två personal som åker. De ska ha den rätta utbildningen och ha fått personlig delegation av medicinskt ansvarig läkare om de ska utföra behandling med syrgas eller defibrillator.
Om det inträffar en annan händelse som enligt lagen om skydd mot olyckor är högre prioriterad får räddningsinsatsen avbrytas.
När det gäller sekretess så omfattas räddningstjänsten av samma regler som sjukvårdspersonal. De får inte lagra personlig information, utan det man vet ska skickas med ambulanspersonalen. I övrigt dokumenteras endast datum, tid, plats och vad som gjordes. Det behövs för att räddningstjänsten sedan ska kunna skicka faktura till landstinget och få betalt.
Landstinget ordnar och bekostar den medicinska utrustning som behövs, liksom förbrukningsmaterial. De ordnar också utbildningen av räddningstjänstens personal
Räddningstjänsten håller fordon, bränsle, kläder, lön till personal och andra utryckningskostnader.