Den 11 februari presenterade regeringen och Alliansen en kompromiss kring en försöksverksamhet med betyg från årskurs fyra. Det är hundra skolor över hela landet som får delta i försöket.
Moderaternas gruppledare Löwenhöök undrade i interpellationen hur barn- och grundskolenämnden ställer sig till förslaget om att Skellefteå ska delta i försöket?
Löwenhöök argumenterade för att betyg är ett viktigt verktyg för att tydligt ange hur elever ligger till och sänder ut viktiga signaler om stödbehov. Från flera Alliansföreträdare kom likartad argumentation som från Löwenhöök.
– Vi borde som kommun ta vårt ansvar och delta i försöket, sa Mikaela Molin, moderaterna.
– Betyg är ett bra kommunikationsmedel, sa Andreas Westerberg, fp:s gruppledare.
Maria Marklund, nämndsordförande, sa att hon absolut inte ser något behov av tidigare betyg.
– Och dessutom borde det först utvärderas hur reformen med betyg i årskurs sex har slagit.
Maria Marklund sa också att hon inte fått några signaler från rektorer att de vill att Skellefteå ska delta i försök med tidiga betyg. På tisdagen offentliggjordes också en undersökning som visar att bara var tionde lärare i riket vill ha betyg från årskurs fyra.
Maria Marklund sa att hon både rent ideologiskt och med de forskningsresultat som finns säger nej till tidigare betyg. Socialdemokraten Daniel Ådin sa också att man måste lyssna på expertisen.
Socialdemokraten Anna-Britta Lundberg sa i debatten att betyg för tioåringar slår mot de svaga.
– Lärarna behöver inte sätta betyg för att veta vilka elever som behöver extra stöd.
Andreas Löwenhöök sa att i Finland är betyg i tidiga åldrar en ickefråga.
– Och Finland visar upp bra skolresultat.
Betygen är ett bra sätt för att visa på stödbehov