Vi trÀffar Eva-Britt i centralhallen pÄ SkellefteÄ lasarett. Redan i april gick hon upp med sin avhandling om dagliga aktiviteter bland Àldre personer med kronisk hjÀrtsvikt och nyligen mottog hon ett stipendium frÄn Stiftelsen för medicinsk forskning. Nu ska hennes tavla upp pÄ vÀggen.
â Det kĂ€nns lite genant, men roligt ocksĂ„. Jag Ă€r vĂ€ldigt stolt över det jag har gjort och hoppas att det ska kunna bidra till att göra livet bĂ€ttre för patientgruppen.
Bredvid hÀnger portrÀtt av lÀkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster. Eva-Britt Àr den första arbetsterapeuten i SkellefteÄ som har skrivit en avhandling. Studierna har finansierats genom stipendier och bidrag frÄn olika hÄll.
â Det tog nĂ„gra Ă„r, men det har varit kul med omvĂ€xling och att fĂ„ prova pĂ„ nĂ„got nytt. Jag Ă€r mycket tacksam för det stöd som jag har fĂ„tt, utan det hade arbetet inte gĂ„tt att genomföra dĂ„ all forskning skedde vid sidan av mitt vanliga jobb, förklarar hon.
1977 gick hon ut frÄn arbetsterapeutprogrammet i UmeÄ och sedan dess har hon varit yrkesverksam, senast inom primÀrvÄden. För nÄgra Är sedan medverkade hon i EU-projektet HeartNet som kretsade kring personer med kronisk hjÀrtsvikt. DÄ upptÀckte hon att det knappt fanns nÄgon forskat inom arbetsterapi, varken nationellt eller internationellt.
â SĂ„ jag bestĂ€mde mig för att göra det sjĂ€lv. Jag har fĂ„tt höra att jag Ă€r pionjĂ€r inom omrĂ„det och mĂ„nga vill ta del av det jag har skrivit. Det kĂ€nns roligt.
Genom Ären har hon haft kontakt med mÄnga Àldre mÀnniskor som lider av kronisk hjÀrtsvikt. En grupp som hela tiden vÀxer, berÀttar hon.
â Sjukdomen pĂ„verkar mĂ„ngas möjligheter att leva normala liv, sĂ„ forskningen har fokuserat pĂ„ hur man kan underlĂ€tta för dem i vardagen. MĂ„nga mĂ„ste lĂ€gga all sin energi pĂ„ att kunna genomföra vardagliga sysslor, snarare Ă€n att göra sĂ„dant som de ocksĂ„ tycker Ă€r roligt. Det Ă€r synd, sĂ€ger Eva-Britt.
Just nu vikarierar hon som lektor pÄ institutionen för samhÀllsmedicin och rehabilitering pÄ UmeÄ universitet. Vad som vÀntar hÀrnÀst vet hon inte.
â Jag Ă€lskar mitt jobb som arbetsterapeut och trivs med att undervisa och lĂ€ra ut till studenter ocksĂ„. Men det vore roligt att rent praktiskt fĂ„ vara med och utveckla Ă€ven kommunal rehabilitering i hemmet och hemsjukvĂ„rd dĂ„ tyngdpunkten för stöd till patientgruppen nu ligger dĂ€r.