Sett på årsbasisså är det pecannötpaj och kladdkaka (med vispgrädde naturligtvis) som dominerar på assietterna, plus allt med choklad i. Å andra sidan finns det en tid på året då de gemensamma, mycket ofta återkommande, fikarstunderna präglas av något helt annat.
Semlor.
Det börjar med saffranssemlor i december. Därefter följer en kort paus i januari innan semmelätandet återupptas i februari för att till sist nå sin kulmen på fettisdagen.
– En gång delade vi på en semmeltårta. Det tog en och en halv timme att få i oss den, avslöjar Petrus.
Dessa kusiner,som i princip vuxit upp tillsammans, har, trots att ödet stundtals skilt dem åt, hållit fast vid sitt gemensamma allt överkuggande intresse.
De fikar minst två gånger i veckan. Favoritfiket är Lilla Mari. Dessutom lägger de sig vinn om att besöka så många caféer de bara hinner med.
– Till Kringlan på Getberget cyklade vi, men när det var fikabuffé på MS Stormvind i Skelleftehamn tog vi bilen.
Det som börjademed bullar i barndomen utvecklades på högstadiet till de så kallade pajsöndagarna.
– Vi var några kompisar som bakade pajer och träffades hemma hos varandra och åt, berättar Simon med en nostalgisk glimt i ögat.
Tilläggas bör att dessa pajer aldrig innehöll något matnyttigt, bara sött och gott.
När det var dags för gymnasiet gick kusinerna (som nog måste betraktas som bästa kompisar också) i samma klass: På samhällslinjen på Kaplanskolan. Under dessa studieår utvecklades det gemensamma fikandet ytterligare ett snäpp på grund av att de äntligen fick egna pengar att spendera på cookies och morotskaka.
– På den tiden gick vi ofta på Waynes. Det var ju centralt och bra.
Numera, efter diverseavstickare till Norge, England och Umeå, har deras gemensamma smak utvecklats och förfinats. Därför är det hembakt som premieras, även när det ska drickas kaffe på lokal.
Naturligtvis kan de baka själva också. Särskilt Simon. Petrus föredrar att äta.
Dagar och tider för kommande fikastunder görs upp på studs, med meddelanden via Snapchat. Och råkar det vara lite kyligt om öronen så är det fikarmössa på - vinröd för Simon, grå för Petrus.
Bortsett från färgen är mössorna exakt likadana. Det står "kokkaffe" på dem.
– Vi köpte dem under Vintersimmet. Mössorna var dyra, men om man köpte så ingick en kopp kaffe och en semla i priset. Sånt kan man ju inte tacka nej till.