Foto: Annika Eriksson.
"Var är dörren?"frågar kunderna när de äntligen lyckats hitta den nya ingången, "ska affären läggas ner?"
– Nej, det ska den inte, försäkrar Ingela Heinås som gläds åt allt det nya, särskilt rullstolsrampen.
Medan hyresvärden fräschar upp husets yttre så tar butikens ägare, det vill säga Ingela, tag i det inre.
– Vi ska ha öppet hela tiden så de stora jobben får göras på nätterna.
Om man serpå saken ur ett globalt perspektiv så är en dörr som förpassats runt knuten ingen stor sak. Men nu är globala perspektiv inte lätta att ta till sig. Det är mycket enklare med det lilla och nära. Så har det alltid varit. Och om man betänker att de största förändringarna de senaste 22 åren (det var maken Peter som drog igång dåvarande Kioskpiraten 1993) är att kassan har flyttats ett antal gånger, då förstår man stamkundernas reaktioner lite bättre.
Med vad Ingela,de fyra anställda och vikarien anbelangar, så kan de nu se fram emot att få tillbaka hjärtat på rätta stället igen. Det kommer att kännas skönt, för tänk så många gånger denna stora muskel har hoppat upp i halsgropen av ren förskräckelse. När dörren satt på sitt gamla ställe kunde det hända att överlyckliga barn, som äntligen fått sitt lördagsgodis, rusade ut på gatan utan att se sig för varken åt höger eller vänster.
Farligt, det var vad det var.
Numera kommer de som springer ut på en parkeringsplats istället och det känns mycket säkrare.
På denna parkeringstår det bästa Ingela vet. En silverfärgad Audi TT Sportcoupé. För är det något hon älskar, men sällan har tid att ägna sig åt, så är det sportbilar.
När hon tog över för 13 år sedan var det för att få ett jobb istället för två. Hon sa upp sig från sin förskollärartjänst och föreställde sig då att butiken borde bli en lagom heltidssyssla för en kvinna som med full kraft rusat rakt in i väggen och just rest sig upp igen.
Men ett egetföretag, hur mycket man än råkar älska godis och choklad, blir sällan ett åtta-till-fem-jobb. Det ska arbetas tolv timmar om dagen veckans alla dagar. Någon måste alltid finnas på plats och ibland är det Ingela. Och står hon inte i butiken så sitter hon på kontoret och beställer hem surisar. Och sitter hon inte där så har hon jour resten av dygnet.
– Kassaapparaten kan gå sönder, kortläsaren kan krångla, någon kan bli sjuk. Det här är ett sätt att leva. Affären är som ett småbarn som kräver passning dygnet runt.
Under sådanaförhållanden blir det inte mycket tid över till trädgårdsskötsel, snickeri, bygga och konstruera saker. Det var därför det blev en sportbil.
– Jag sa till Peter att jag åtminstone ska ha roligt när jag åker till och från jobbet.
Och apropå kul saker. Det finns det som är mindre skoj också.
– Snatterierna ökar, det är därför vi ska möblera om härinne så vi får bättre koll.
Vi ska ha öppet hela tiden så de stora jobben får göras på nätterna.
Säkrare. Ingela Heinås hoppas att den nya dörren ska göra livet tryggare för gottesugna småttingar. Foto: Annika Eriksson.