Den här sommardagen lyser solen igenom de tunna molnen och trafiken är högst måttlig längs väg 805 strax söder om Boliden.
Rolf Burström, som arbetat som polis under 42 år varav 28 i Skellefteå men sedan några år är pensionär, följer med i Norran-bilen.
Minnena finns kvar
Minnena kring dödsolyckan på eftermiddagen den 9 maj 2011 på denna vägsträcka har inte lämnat honom.
– Nej, det måste vara längre fram, inte det här huset, det blir nästa hus efter högerkurvan, säger Rolf och visar med handen.
– Japp, nu är vi framme, säger han sekunderna senare.
Det var här den 37-årige mannen i hög fart tappade kontrollen på bilen i högerkurvan, fick sladd på bilen, kolliderade med en mötande bil, slungades över på den andra sidan, voltade med bilen och hamnade i diket.
Förutom 37-åringen fanns en annan man i bilen samt en tolvårig pojke.
Pojken ådrog sig så allvarliga skador att han senare avled på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Hög promillehalt i blodet
Snabbt uppstod misstankar mot bilföraren, att han varit påverkad av alkohol. Resultatet av nykterhetsprovet bekräftade detta: mannen hade 1,35 promille alkohol i blodet.
Nu har det gått mer än fem år sedan den tolvårige pojken förlorade livet men något rättvisa har ännu inte skipats.
37-åringen slapp sitta frihetsberövad, lämnade ganska snabbt Sverige och misstänks i dag gömma sig i Georgien.
Rolf Burström säger:
– Om man nu kan gradera tragik så är det väl om möjligt ännu mera tragiskt när ett barn dör, som har hela livet framför sig. Och att det sker på det här sättet, att följa med en person som i väldigt hög fart och kraftigt påverkad av alkohol tappar kontrollen och på det sättet orsakar pojkens död.
En felaktig bedömning
Rolf berättar att han förhörde mannen på lasarettet. Det blev ett kortare förhör, 37-åringen berättade att han mådde jättedåligt. Och trots att han saknade koppling till Sverige bedömde jouråklagaren att det inte fanns någon flyktrisk.
Det visade sig vara en felaktig bedömning.
Under sina 28 år som polis i Skellefteå har Rolf Burström upplevt ett flertal dödsolyckor, men det är inte alltför ofta som barn varit inblandade.
– I samband med den här utredningen träffade jag pojkens anhöriga. Man får en väldig medkänsla över deras lidande, man ska ju inte behöva överleva sina barn. Det är så olyckligt att barn ska behöva dö så tragiskt, så onödigt.
”En God Jul-hälsning”
Rolf Burström berättar att en anhörig till pojken skickade ett mejl till honom inför julen 2011, där han tillönskades just en ”God jul”.
Vi pratar om polisyrket, allt elände, all den smärta som en polis kommer i kontakt med.
– För att klara av arbetet måste kunna hålla en distans, det är helt nödvändigt. Men samtidigt är vi alla olika, hur man tar sig igenom enskilda händelser eller håller kontakt med exempelvis brottsoffer.
Mycket tyder på att det aldrig kommer att hållas en rättegång i Skellefteå kring förarens skuld. Hur känner du inför detta?
– Familjen får aldrig tillbaka pojken bara för att det hålls en rättegång eller blir en fällande dom. Men kanske skulle det åtminstone bli någon form av tröst eller lättnad med en rättslig prövning, att få någon slags upprättelse. Och det skulle visa att man inte kan smita iväg så här och slippa stå till svars för sina handlingar.
Rolf Burström: Familjen får aldrig tillbaka pojken bara för att det hålls en rättegång eller blir en fällande dom. Men kanske skulle det åtminstone bli någon form av tröst eller lättnad