DEL AV BESLAGET. Både kokain och amfetamin, totalt tre och ett halvt kilo, hittades – och nu döms kvinnan även i hovrätten.
Därför fastställde hovrätten på fredagen domen på fem och ett halvt års fängelse för kvinnan. Rubriceringen: grovt narkotikabrott.
Det var den 5 mars som Luleå tingsrätt dömde kvinnan, som tidigare bott i Skelleftetrakten, till det långa fängelsestraffet.
Överklagade domen
Utredningen visade enligt åklagare Mikael Lundqvist att kvinnan både förvarat och transporterat dels 1,8 kilo amfetamin, dels 1,6 kilo kokain.
Kvinnan överklagade domen, och vädjade till hovrätten att åtminstone få ett sänkt straff.
Ingen ekonomisk vinning
Vid rättegången lyfte advokat Magnus Ericsson fram minst sju saker som han ansåg vara förmildrande för kvinnan.
Det handlade om allt från att en annan person först placerade ut narkotikan i hennes bostad, till att hon inte haft någon ekonomisk vinning eller dragit några fördelar av att förvara narkotikan i två olika lägenheter.
”Tog reda på straffet”
Men så här skriver hovrätten i den fällande domen:
”Hon har gjort gällande att hon saknade kännedom om mängden narkotika och vilka preparat det varit fråga om. Men genom hennes egna uppgifter är det utrett att hon redan innan hon flyttade narkotikapartiet tagit reda på vilket straff hon riskerade att få för sin befattning med det.”
Hade större kännedom
Därför är det enligt hovrätten bevisat att hon hade betydligt större kännedom än vad hon själv berättat.
Frågan är då: hur resonerar hovrätten kring det långa fängelsestraffet?
Därför ett långt straff
Ur domen:
”Hon har under en period på cirka två månader förvarat narkotika och även transporterat från sitt hem till en annan lägenhet. Det finns ingenting som tyder på att hon mottagit någon ekonomisk ersättning för sitt handlande.
Trots detta saknas det enligt hovrättens mening, med hänsyn till den mycket stora mängd narkotika hon hanterat, skäl att sätta ned fängelsestraffet.”
”Självklart besviken”
Advokat Magnus Ericsson säger till norran.se:
– Självklart är vi besvikna över att hovrätten inte lyssnade på våra argument, jag tycker det fanns flera förmildrade omständigheter att ta hänsyn till.
Hur ser du på att hovrätten fastställde domen?
– Jag tycker inte att domen är rimlig. Jag anser att de omständigheter som vi lyfte fram också ska påverka strafflängden. Det ska ju, utifrån flera avgöranden i högsta domstolen på senare tid, inte längre bara handla om mängd och art. Andra saker ska vägas in – men det gör inte hovrätten här, tycker jag.
Vad händer nu?
– Vi ska läsa domen noga, och sedan fundera på om vi ser att det kan finnas prövningstillstånd för det här och gå vidare till högsta domstolen. De senaste domarna från högsta domstolen i olika narkotikaärenden har nog inte hunnit ”sätta sig” på alla sätt, svarar Magnus Ericsson.