Det är i Umeås östra stadsdelar, bland annat Ålidhem, som polisen observerat ordningsstörningar som kan vara tecken på gängkriminalitet. Foto: Anna-Karin Drugge/Västerbottens-Kuriren
Representanter för UmeBrå, Umeå kommun, Polismyndigheten och Västerbottens läns landsting träffas regelbundet för att delge varandra kunskap och information om trender i det pågående brotts- och drogförebyggande arbetet.
Nu rapporterar Västerbottens-Kurirenatt i september månad i år meddelade polisen att den under sommaren, i några stadsdelar, noterat ordningsstörningar som kan vara tecken på begynnande social oro.
– Vi påpekade att det är något vi måste ta tag i, säger Mats Bäckström från Polisen.
Han påpekar att det ännu inte handlar om social oro. Det är ett begrepp som används för att beskriva hur småskalig gängkriminalitet växer till ett hot mot den allmänna ordningen i samhället. Nationella kartläggningar har inte visat att det finns någon sådan social oro i Umeå.
– Det finns det inte heller nu men vi ser att det finns en risk för det. Tendenser som kan leda till social oro, säger Kerstin Rörsch, processledare för UmeBrå, kommunens lokala brotts- och drogförebyggande råd.
Resultatet av polisens larm är att kommunen, UmeBrå och polisen startar ett treårigt projekt för att hejda utvecklingen. Kerstin Rörsch ska leda satsningen.
– Vi gör en kraftsamling. Kommunledningen är engagerad och tar situationen på största allvar, säger Kerstin Rörsch.
Några utgångspunkter i arbetet är att ordningsstörningarna främst ägt rum i Umeås östra stadsdelar. Det är både ungdomar och vuxna i åldern upp till 30 år som ingår i den observerade gruppen. Det finns en tydlig koppling till narkotikahandel.
– Den kopplingen är ett faktum. Narkotikahandeln är drivkraften, säger Kerstin Rörsch.
Det arbete hon ska leda handlar delvis om konkret och fysiskt brottsförebyggande arbete.
– Till exempel att se om det finns något att göra i stadsmiljön som kan förhindra och försvåra brott, säger Kerstin Rörsch.
En annan del av satsningen handlar om förebyggande socialt arbete vilket kommer att beröra och involvera all offentlig verksamhet. Det handlar om allt från kontakt med fritidsgårdar, skolor, socialtjänst till att kartlägga möjligheter till sysselsättning för enskilda personer.
Ytterligare en del av arbetet handlar om övervakning av framväxande radikalisering. Det är ett nationellt uppdrag som pågår i hela landet.
– I det fallet handlar det om en riskbedömning, om att det i den här typen av miljöer kan växa fram radikalism. Det är inte ett faktum, säger Kerstin Rörsch.
Kerstin Eriksson/Västerbottens-Kuriren