Skellefteå tingsrätt på tisdagsmorgonen: den andra delen av den rättsliga prövningen kring den stora narkotikahärvan bakom Darknet tar sin början.
Den 31-årige Skelleftebon finns nu på plats efter några kaotiska månader.
I slutet av mars släpptes han av åklagare eftersom han erkänt: han hade hyrt ut ett ödehus från våren 2014 och fram till polisen gjorde det massiva tillslaget mot de inblandade den 24 februari i år.
Flydde till inlandet
Istället för att komma på rättegången den 15 juni så flydde 31-åringen upp till Norrbottens inland.
I gränslandet mellan Arvidsjaur och Arjeplog begick han en rad inbrott i fritidshus, däribland tre gånger inom en månad hemma hos Åsa och Mikael Ögren i Forsnäs, Arjeplog.
Eftersom 31-åringen häktades den 25 juli kunde man snabbt boka in veckans rättegång i Skellefteå.
Åklagare Anders Norberg redogör först för den stora narkotikahärvan – det innebär två timmars genomgång av verksamheten – och sedan kommer frågorna till 31-åringen.
”Vi kom överens”
31-åringen berättar hur den 27-årige man, som dömdes till fem års fängelse för sin aktiva roll i narkotikahanteringen, plötsligt hörde av sig våren 2014 och frågade om det fanns något ödehus att hyra eller köpa.
– Jag berättade att jag själv hade ett hus. Efter diverse turer hit och dit kom vi överens om ett pris, jag skulle få 13 000 kronor i månaden samt en engångssumma på 27 000 kronor.
– Jag fick veta att det skulle handla om försäljning av narkotika, typ hasch och cannabis. Sedan blev det också prat om ecstasy och LSD, fortsätter 31-åringen att berätta inför rättens ledamöter.
Han står åtalad för medhjälp till grovt narkotikabrott som å ena sidan är ett allvarligt brott – men samtidigt har ju 31-åringen inte arbetat med själva hanteringen och försäljningen.
Äventyr och pengar
– Men varför utsatte du dig för den här risken, varför går du med på detta, undrar åklagaren Anders Norberg.
– Eftersom jag stod som ägare till huset förstod jag riskerna. Men nog var det girighet, jag hade ju jobb. Men mycket vill ha mer, det var också ett äventyr.
– Eftersom jag fick 13 000 varje månad förstod jag att det var rätt omfattande. Och utifrån hur jag mådde ställde jag mig nog också likgiltig till alltihop, blir svaret.
Jag hade tagit en bil i Moskosel och åkte till huset. Det enda som var kvar var skorstenen. Jag har svårt att hålla mig för skratt, så märkligt var det.