Han arbetar som gruppchef för avdelningen ”Brott i nära relation” vid polisen i Skellefteå.
Lars-Marthin Markstedt ser följder i det dagliga polisarbetet efter att hashtagkampanjen #metoo startade, där kvinnor samlats för att berätta om de sexuella ofredanden och övergrepp de har blivit utsatta för.
”Börjar räknas vid 18 års ålder”
– En sak är att det kommer frågor bland annat kring preskriptionstider för sexualbrott. En viktig sak som ska påpekas är att preskriptionstiden, alltså när utredningen läggs ned för att det gått för lång tid, börjar räknas först när målsäganden fyllt 18 år. Så om ett sexualbrott begåtts när man är tio år är det först åtta år senare som preskriptionstiden startar, säger Lars-Marthin Markstedt.
Preskriptionstiden varierar, exempelvis har grov våldtäkt 15 år, våldtäkt och sexuellt utnyttjande 10 år och sexuellt ofredande 5 års preskriptionstid.
– Det är också viktigt att påpeka hur viktigt det är att så snabbt som möjligt anmäla ett sexbrott. För polisen handlar det om att kunna göra en så bra utredning som möjligt och då handlat de om bevis, allt från teknisk bevisning, dna-spår och dokumentera skador till att hålla förhör och undersöka telefoner. Görs anmälan efter flera år minskar möjligheten att hitta tillräckligt med bevisning för en rättslig prövning, inte minst eftersom det ofta står ”ord mot ord” mellan gärningsman och brottsoffer, säger Lars-Marthin Markstedt.
Metoo-rörelsen har skapat ett ökat medvetande som är bra på flera sätt, påpekar han – och polisen i Skellefteå har den senaste månaden märkt av en ökning av antalet anmälningar om misstänkt våldtäkt.
– Det handlar inte om överfallsvåldstäkter utan händelser efter tillfälliga sexuella förbindelser, ofta efter krogbesök eller liknande. Det är svårt att i varje enskilt fall hänvisa till metoo-rörelsen, men man kan tänka sig att den ökade uppmärksamheten och medvetenheten bidragit till ökningen av anmälningarna.
– Det gäller inte minst att anhöriga eller vänner till den som tagit kontakt med polisen haft del i vissa av anmälningarna, att man stöttat målsäganden att gå vidare till polisen, fortsätter Lars-Marthin Markstedt.
Ser du några risker med detta, att yttre påverkan kan bidra till att pressa vissa att göra en polisanmälan?
– Man får förutsätta att personer i den drabbades närhet vill denne väl. Jag ser det som att man väljer att stötta i stället för att pressa. Sedan kan det under utredningens gång finnas tillfällen då det ställs krav på målsäganden för att vi ska kunna göra en bra utredning, vilket i sin tur säkert kan upplevas som pressande, avslutar Lars-Marthin Markstedt.
Patrik Manberg, polisen: När det gäller sexuella ofredanden har vi inte märkt av någon ökning av anmälningar den senaste månaden. Det som främst utreds är händelser från i somras vid olika arrangemang.
Efter våldtäkten – polis och sjukvård följer manual: ”Har man blivit utsatt är man mycket skör”