Norran har de senaste dagarna berÀttat om Ätalet mot mamman, som bor i Skelleftetrakten, som misstÀnks för grov fridskrÀnkning mot sina barn.
Mamman misstĂ€nks för att under lĂ„ng tid â flera Ă„r â ha misshandlat, hotat och krĂ€nkt sina barn vid ett stort antal tillfĂ€llen. MĂ„nga av de misstĂ€nkta brotten har hunnit bli preskriberade, annars skulle Ă„talet omfattas av Ă€nnu fler enskilda hĂ€ndelser.
Vid rÀttegÄngen ifrÄgasatte mammans advokat Christian Shumkov varför det dröjde 14 mÄnader innan polisutredningen var klar och Ätal vÀcktes.
Har arbetat ensam
Anna Grönroos, utredare vid enheten för brott i nÀra relation vid polisen i SkellefteÄ, fick vittna vid rÀttegÄngen eftersom hon arbetat med utredningen. Hon Àr sjÀlvkritisk mot hur polisen prioriterar den hÀr typen av brottsutredningar.
â Jag anser att det inom polisledningen finns en okunskap och ett ointresse för att utreda den hĂ€r typen av brott. Brotten har lĂ„g status inom polisen. Detta medför att metodiken att utreda inte utvecklas och det tilldelas aldrig mer personal Ă€n en enda efter eventuella frihetsberövanden initialt.
â Det blir i princip enmansutredningar vilket gör arbetet lĂ„ngsamt dĂ„ dessa omfattande, krĂ€vande utredningar hela tiden fĂ„r stĂ„ tillbaka för annat viktigare. Detta hoppande mellan kanske 30 olika Ă€renden Ă€r ocksĂ„ förödande för utredarens hĂ€lsa.
Hur pÄverkade det din chans att komma vidare i utredningen?
â Jag har fĂ„tt ha den hĂ€r utredningen vid sidan om allting annat, en sticksöm mitt bland alla Ă€renden dĂ€r det funnits frihetsberövande dĂ€r vi strikt mĂ„ste hĂ„lla vissa utredningstider.
Anna Grönroos menar att polisen inte alltid kan skylla pÄ resursbrist:
â NĂ€r det ska utredas knivskĂ€rningar, grova jaktbrott eller narkotikahĂ€rvor, dĂ„ finns det resurser att tillgĂ„ inom polisen i VĂ€sterbotten. Och dĂ„ kan till exempel grova brottavdelningen i UmeĂ„ gĂ„ in och stötta utredningen och spaningsresurser utnyttjas. Detta Ă€r populĂ€rt att jobba med och visa upp internt och medialt. Och det Ă€r detta som flertalet poliser, oftast manliga, verkar vilja jobba med.
âFinns inte resurserâ
â Men nĂ€r flera barn misstĂ€nks ha utsatts för vĂ„ld och hot under flera Ă„r finns aldrig de resurserna. Det Ă€r allvarligt pĂ„ flera sĂ€tt, inte minst för de unga brottsoffer som funderar varför polisen aldrig blir klar med utredningen och inte sĂ€llan tar tillbaka sina berĂ€ttelser, avslutar Anna Grönroos.
Anna Grönroos: Regeringen anser att grov organiserad brottslighet och brott i nÀra relation ska bedömas som lika viktiga brott och prioriteras dÀrefter, men sÄ Àr det inte i praktiken inom polisen.