Det var under lördagen vid 14:30-tiden som Tommy Dahlberg såg vad han först trodde var en brand efter gamla E4 i höjd med Bonäset.
– Men samtidigt var rökpelaren intakt högt upp i luften. Om det brinner så sprider sig röken efter ett tag, säger han.
Han stannade bilen och filmade. När han zoomade in såg han en virvel som roterade med hög fart.
– Jag har sett några småtromber, men aldrig något sånt här. Efter att jag slutade filma såg jag även bråte som snurrade runt. Jag vet inte vad det var men det var riktigt stort, säger Tommy Dahlberg.
Efter cirka en och en halv minut försvann väderfenomenet.
– Det var riktigt häftigt. Det skulle vara kul att åka dit och utifrån filmen försöka lokalisera var det var, säger han.
När SMHI:s meteorologer får se Tommy Dahlbergs film blir de alldeles tagna.
– Åh, vad häftigt. Det är en stoftvirvel som är väldigt kraftig, säger Linnea Rehn Wittskog, meteorolog på SMHI och själv bördig från Piteå.
Stoftvirvlar kan uppstå under främst våren och försommaren när solen värmer upp marken. Den heta luften stiger uppåt och i luftströmmen bildas det ibland virvelvindar. Till skillnad från tromber som uppstår i samband med bymoln bildas stoftvirveln vid soligt, torrt väder och under i övrigt lugna förhållanden.
– Stoftvirvlar kan bli väldigt kraftiga, men jag har inte själv sett en så här maffig förut, säger Linnea Rehn Wittskog.
Oftast är stoftvirvlarna små, men de kan bli uppåt 50 meter höga och 25 meter breda, och nå stormstyrka. Rapporter om kraftig stormvirvlar är ovanliga, men det finns fall där byggnader skadats och träd har slitits upp. Även människor som hamnat i stoftvirveln har skadats. På sin hemsida har SMHI sammanställt en lista med ett 50-tal kraftiga stormvirvlar som rapporterats sedan 1991.
Bland annat var det en förmodad stoftvirvel som slet ner ett femtiotal takpannor och skadade ett par bilar i Djupviken utanför Piteå i maj 2024, enligt SMHI.