– De här människorna utgör en riskgrupp av flera skäl, de kommer till ett helt nytt land, ska lära sig ett nytt språk, ett nytt samhälle och har inte sällan upplevelser med sig i bagaget som behöver bearbetas, säger hon.
Sofie Bäärnhielm är enhetschef på Transkulturellt Center i Stockholm, som är Stockholms läns landstings kunskapscentrum för transkulturell psykiatri och asyl- och flyktingsjukvård.
Gårdagens föreläsningar var en del av Psykeveckan och Sofie Bäärhielm vände sig till både allmänhet och vårdpersonal. För personalens del handlade det bland annat om hur kulturella faktorer kan spela en betydande roll i hur psykisk ohälsa uttrycks.
– Depression eller ångest kan ta sig utryck på många sätt, inte sällan med kroppslig smärta. Risken finns att man inte upptäcker psykisk ohälsa, eller ställer fel diagnos.
Exempelvis kan det bildspråk patienter använder sig av för att beskriva sina besvär påverka läkarens bedömning.
– Tal om att vara besatt av andar eller djinner kan tolkas som en psykos, vilket det naturligtvis skulle kunna vara. Men det kan också vara ett bildspråk som i visa länder används för att beskriva just psykiska besvär.
Hennes tydligaste råd är att lyssna ordentligt, och försöka få patienten att berätta så utförligt som möjligt med sina egna ord.
Är inte risken stor att asylsökande inte ens söker vård?
– Jo, därför är det extra viktigt att personer som arbetar nära gruppen är observanta, exempelvis anställda på Arbetsförmedlingen, Migrationsverket eller på asylboende, säger Sofie Bäärnhielm.
Härkan du läsa mer om Transkulturellt Centrum i Stockholm.