Mänsklig prototyp. Nickolay Lamm använde sig av en ung kvinnas kroppsmått för att ta fram en 3D-modell av sin docka.
När hemmafrun Ruth Handler under början av 1950-talet lade märke till att dottern Barbara föredrog att leka med klippdockor föreställande vuxna kvinnor framför bebisdockor gick hon till leksaksbutiken för att inhandla nya leksaker. Men till sin stora förvåning upptäckte hon att utbudet dockor med ett mer vuxet utseende var nästintill obefintligt. Hon började då fundera på om huruvida det skulle vara möjligt att skapa en kvinnlig docka iförd sofistikerade kläder. Någon som flickor både skulle leka med och se upp till.
Att just Ruth Handler var duktig på att lägga märke till vad barn helst vill leka med fanns det en naturlig förklaring till. Hennes man var nämligen Elliot Handler, en av grundarna till leksaksföretaget the Mattel toy company, som hon även vände sig till för att berätta om idén gällande dockan. Oväntat nog möttes Ruth Handler inte av det mottagandet hon hade förväntat sig utan hennes man och kollegerna på leksaksföretaget var snarare skeptiska. Vilket gjorde att det skulle dröja innan hennes docka, som i dag är världens mest sålda, blev verklighet. Men Ruth Handler gav inte upp och under en semestervistelse i Tyskland några år senare hittade hon en docka som påminde väldigt mycket om den hon hade haft i åtanke. Hon bestämde sig då för att köpa med sig tre dockor hem, en till dottern och två som hon tog med sig till sin mans leksaksföretag. Denna gång möttes hennes idé med öppna armar av företagets styrelse och tillsammans med en designer började hon skissa fram en docka. När de var klara bestämde fick dockan namnet Barbie efter grundarens dotter Barbara.
Den första Barbiedockan som hamnade i affärer var inte iklädd decenniets tidsenliga klänningar med vida kjolar utan, tro det eller ej, en zebrafärgad baddräkt. Och kanske var det redan då som dockan fick sin status. En status som gör Barbien till en modern prinsessa med en livsstil där kläder och prylar finns i ett överflöd. Leksaksföretaget i fråga menar att flickor som leker med dockan vet skillnaden mellan vad som är en rimlig verklighet och inte. Men kritiker världen över verkar dock inte godkänna den beskrivningen då Barbiedockan allt oftare blir ifrågasatt främst på grund av sin mycket smala och oproportionerliga kropp. Något som många menar kan påverka unga flickors uppfattning om hur en sund kropp ska se ut. Men trots kritiken vägrar leksaksföretaget, som i dag bara heter Mattel, att ändra Barbiedockans figur. I en intervju med den amerikanska designtidningen Fast Company förklarar företagets chefdesigner valet:
"Barbies kropp designades inte för att vara realistisk, hon designades så för att det skulle vara lätt för flickor att ta av och på henne kläderna."
56 år har gått sedan Barbiedockan nådde leksaksaffärerna för första gången och kopior av dockan har dykt upp på marknaden med jämna mellanrum. Men kroppsmåtten har varit i princip oförändrade fram till för några månader sedan då konstnären Nickolay Lamms "normala" docka presenterades för omvärlden. Med hjälp av crowdfunding (gräsrotsfinansiering) har han tagit fram en docka vars kroppsmått är motsvarande en ung, livs levande, kvinnas. Han har också designat och producerat mer vardagliga accessoarer till sin docka, som exempelvis studielitteratur och musikinstrument. Med andra ord är Nickolay Lamms version raka motsatsen till originalet och för den som vill göra dockan ännu mänskligare finns klistermärken föreställande bland annat finnar att klistra på. "Jag ville visa att verkligheten är cool", säger Nickolay Lamm själv om idén bakom dockan.
Frågan är bara om verkligheten är tillräckligt cool för att utmana en rosaskimrande Barbie?