Många mår dåligt. Personal vid Ungdomshälsan vill att ansvariga agerar.
– Det är vår skyldighet att påtala när ungdomar far illa. Här ser vi att det är kopplat till den långa väntetiden, säger Evy Lundkvist Lundmark, psykolog vid Ungdomshälsan.
Hon har tillsammans med sina kollegor, alltifrån psykologer och kuratorer till skol- och barnsjuksköterskor, författat en skrivelse där de tar upp oron.
I sitt arbete kommer de i kontakt med många ensamkommande asylungdomar och de har noterat att de mår allt sämre. Personalen skriver: ”Det har tagit sig uttryck i att de inte kan sova, äta eller koncentrera sig i skolan. Detta i sin tur leder i många fall till depression, ångest, självskador och i värsta fall suicidförsök”.
Att ungdomarna försätts i en situation där de far illa på grund av väntan, anser de vara ”ovärdigt” och strida mot både svensk lagstiftning och barnkonventionen. Personalen kräver nu förändring.
– Det är inte vår uppgift att säga åt någon annan myndighet hur de ska agera, men vi måste påtala hur vi upplever situationen. Vi känner att vi vill ”väcka” ansvariga parter, säger Evy Lundkvist Lundmark.
Hur många ungdomar mår dåligt?
– Vi ser ju dem som kommer i kontakt med oss, men vi befarar naturligtvis att det även finns ett stort mörkertal. Alla de här ungdomarna har fruktansvärda upplevelser bakom sig, det är anledningen till att de flytt. Men de anländer i tron att det ska bli bättre, och möts av den här väntetiden som framkallar ännu mer ångest, säger Evy Lundkvist Lundmark.
Skrivelsen skickades för en vecka sedan. Den är riktad till Migrationsverket i Skellefteå, migrationsministern, Socialtjänsten, Socialstyrelsen samt politiker i både landsting och kommun. Ännu har ingen svarat.
De anländer i tron att det ska bli bättre, och möts av den här väntetiden som framkallar ännu mer ångest.