En kvinna i 50-årsåldern har haft trängningar i minst 15 år. Det har alltid blivit bråttom när hon behövt kissa och för något år sedan började hon använda inkontinensskydd. "Droppen" om vi får vara lite lustiga kom för några månader sedan. Men det var ingen droppe utan första gången hela blåsan tömdes mot hennes vilja. "Jag hade kört in till stan och parkerat när jag kände hur det bara kom. Det var bara att lägga en tidning på bilsätet och åka hem igen."
Det är nyligen bestämt att hon ska pröva två mediciner. "Jag är väldigt förhoppningsfull", säger kvinnan som intygar att det här med att kissa på sig är väldigt skämmigt. "Det känns som man är gammal i förtid."
Jag har också pratat med en man i 70-årsåldern. Han hade prostataförstoring, det gjordes en hyvling som ledde till att urin började läcka. "Jag fick bära inkontinensskydd. Det blir otympligt och man blir begränsad socialt."
Men nu är hans problem borta, då han fick operera in en protes. Den har en liten kran som man öppnar med ett tryck då man är redo för att pinka. Han tycker det är synd att det inte talas om inkontinens för han tror det finns många drabbade.
Båda två säger att de blev förvånade över hur mycket hjälp som finns.
Kanske är det största nackdelen med en "pinsam" åkomma. När ingen talar om den hör man heller inte talas om lyckade lösningar.