Tre scenarier: Framtidens väder i Norrland

FN:s klimatpanel har tagit fram olika scenarier för hur klimatet kan förändras till år 2100. Så här ser det ut:

Not Found2015-07-21 07:59

Förändring av årsmedeltemperaturen i Sverige olika scenarier

RCP (Representative Concentration Pathways) är scenarier över den framtida växthuseffekten som FN:s klimatpanel har utvecklat. De olika alternativen har fått namn efter den nivå av strålningsdrivning som uppnås år 2100. RCP 2.6 betyder att kon-centrationen av -växthusgaser i atmosfären genererar en strålningsdrivning på 2,6 watt per kvadratmeter år 2100 jämfört med förindustriell nivå.

Uppgifterna om Västerbotten har hämtats från de regionala data som SMHI tagit fram vid Rossby Centre.

Liten ökning (RCP 2.6)

På vintern förväntas medeltemperaturen stiga med två till fyra grader jämfört med det normala (medelvärdet för 1961–1990). På sommaren stannar temperaturhöjningen under två grader. Års-nederbörden ökar något, här är dock spannet bredare och osäkerheten större. Vårens sista dag med minusgrader och frost beräknas infalla drygt en vecka tidigare än normalt. Förändringen blir förmodligen mindre i fjällkedjan. Vegetationsperiodens längd, som här har definierats som den del av året när dygnsmedeltemperaturen överstiger fem grader, beräknas öka med två till fyra veckor i slutet av perioden.

Mellanstor ökning (RCP 4.5)

Årsmedeltemperaturen beräknas stiga med tre–fyra grader, drygt fyra grader på vintern och mellan två och tre grader på sommaren. Årsnederbörden förväntas öka med tio till tjugo procent. I takt med att det blir varmare blir det mer regn på bekostnad av snön. Antalet dagar med kraftig nederbörd, här definierat som mer än tio millimeter på ett dygn, beräknas öka med fem till tio dagar per år. Vårens sista frostdag beräknas infalla en till två veckor tidigare. Vegetationsperioden beräknas bli mellan 30 och 40 dagar längre.

Stor ökning (RCP 8.5)

Vintrarna blir mycket mildare i slutet av perioden, uppemot åtta graders skillnad jämfört med det normala. Riktigt kalla vinterdagar blir mycket ovanliga. Sommartid beräknas temperaturökningen bli drygt fyra grader. Årsnederbörden förväntas öka med omkring 30 procent. Dagar med kraftig nederbörd blir allt vanligare, omkring två veckors ökning jämfört med det normala. Vårens sista dag med minusgrader och frost kan komma så mycket som en månad tidigare än normalt. Vegetationsperiodens längd beräknas öka med drygt två månader, ungefär lika mycket på våren som på hösten.

Mest utsläpp från trafikenSå slår klimatförändringar mot norra Sverige

- Växthuseffekten är inte bara dålig. Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för liv på jorden.

- Solen skickar ut solstrålning som strålar in mot jordytan. En tredjedel av denna strålning reflekteras av moln, is, snö och partiklar. Strålningen som reflekteras, ”studsar”, mot vår planet och påverkar inte vårt klimat. Resten av av solljuset omvandlas till värme eller binds av växter som kemisk energi (fotosyntesen).

- Jordklotet strålar också ut energi, i form av värme. Lika mycket energi som kommer från solen skickar jorden ut. Om det inte vore så skulle jorden bli varmare och varmare.

- Den värme som strålar ut från jorden har långa våglängder medan strålningen som kommer från solen har kortare våglängder. Solstrålningens korta våglängder (bl a synligt ljus) passerar lätt igenom vår atmosfär. Men atmosfären släpper inte lika lätt igenom den långvågiga värmestrålningen från jorden.

- Detta innebär att det finns en stor mängd värme i atmosfären, värme som kommer från jorden. Denna värme strålar delvis tillbaka mot jordytan. Om inte atmosfären hade funnits hade all värmen strålat ut i rymden. Detta kallas den naturliga växthuseffekten. Utan den hade det varit så kallt på jorden att vi inte skulle kunnat leva här!

- Men när vi människor släpper ut växthusgaser förstärks den naturliga växthuseffekten. Mer värme hålls kvar och då ökar även temperaturen vid jordytan. Det innebär faror för oss här på jorden. Om till exempel polarisarna smälter höjs vattennivån i haven och då riskerar landområden nära havet att läggas under vatten och flera miljoner människor tvingas flytta från sina hem.

Källa:Göteborgs universitets portal för väder och klimat

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om