Utrustad. Björk, mahogny, ek ... en ådringsmålare måste ha speciella penslar och gedigna kunskaper om olika träslags utseende. Foto: Jeanette Lövgren.
– Träet är stenhårtså det måste vara ek, konstaterar målaren Mikael Lång som är van att ta i trä. Nu står han där och piskar, kammar och torkar ur för att få till just det utseende som gammal ek har. Det vill säga olika toner av mörkbrunt.
Skellefteå museums 100-åriga huvudbyggnad på Nordanå håller på att få ett uppfräschat, nymålat trapphus. Det har fallit på Mikaels lott att ådringsmåla cirka 43 meter trappräcken som sträcker sig tre våningar upp i huset.
Istället för attta bort alla gamla färglager så har ledstängerna, eller handledarna som det heter på fackspråk, slipats och tvättats före målning.
– Först grundmålade jag med beige färg två gånger. Sedan målade jag tre gånger med lasyr och så är det två lager lack ovanpå så att det ska hålla för all nötning.
Mikael har blandat transparant lasyrolja med torrt färgpigment för att få fram den rätta kulören. Det ska se ut som om ekträet har suttit där i hundra år. Vilket den ju faktiskt har, om än i övermålat skick.
För att få framdet rätta utseendet, med den för ekträ typiskt spetsiga ådringen, så använder Mikael Lång både gummi- och stålkam. Med hjälp av en speciell borste, en ekpiska, åstadkoms träets porer som ska ha ett taggigt utseende, även det typiskt för ek. Att torka ur handlar om att åstadkomma så kallade kärnor, det vill säga kvistmärken.
Först grundmålade jag med beige färg två gånger.
Tidigt 1900-tal. Mikael Långs ådringsmålning gör trappräckena som gamla igen. Foto: Jeanette Lövgren.