Vid sjön. Att få tillbaka pengar som man lägger ut vid Stockholms skärgård är knappast någon match. Men i Västerbottens inland är det svårare. Foto: Lennart Enkvist.
För några år sedan ändrades bestämmelserna om strandskydd. Bland annat blev det möjligt för kommunerna att peka ut Lis-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen), där det ska vara lättare att bygga nära sjöar, hav och vattendrag.
Läs också: Ny lag gav omvänd effekt: ”Svårare bygga på många håll i Norrland”
Tanken med lagändringen var att göra glest befolkade kommuner mer attraktiva, något som i sin tur skulle göra det lättare att behålla lanthandel, busstrafik och annan samhällsservice.
Dödsbo
Det här var något som Ulf Lindfors i Talliden, Norsjö, tog fasta på när han för en tid sedan kom över en stuga efter ett dödsbo. Varför inte sätta upp den vid sjön Kippträsket, där han har mark?
Sagt och gjort, Ulf kontaktade miljö- och byggavdelningen i Norsjö. Nu visade det sig inte vara riktigt så enkelt som han trott – först måste marken pekas ut som lämplig att bebygga i kommunens Lis-plan.
Men efter att Ulf skrivit till miljö- och byggavdelningen är nu området med i det planförslag som håller på att uppdateras.
Detaljplan
Ändå har problemen hopat sig. Förutom att söka bygglov och strandskyddsdispens – något som Ulf kallt räknat med att göra – måste han även se till att det upprättas en detaljplan. Orsaken är att området inte är bebyggt sedan tidigare.
Det är inte bara en stor apparat utan även dyrt. Efter att Ulf begärt in offerter från några arkitektbyråer visade sig kostnaden för detaljplaneläggning hamna runt 80 000 kronor.
Och det stannar inte där – Lantmäteriets insats är inte billig, dessutom krävs en arkeologisk undersökning då namnet Lappkåtaudden antyder att det kan finnas rester av en boplats där.
Obebyggt
– Jag bedömer att det kostar 150 000 kronor, bara i pappersexercis, innan jag har huggit ner en enda skogspinne, säger Ulf.
Det stora problemet för honom är att han måste börja från början med en detaljplan. Tipset från länsstyrelsen var att sälja tomter i området och visst – om marken hade legat vid Boviken eller Umedeltat hade han säkert fått köpare. Men vid den lilla sjön Kippträsket i inlandet är läget ett annat.
– Allt jag vill är att sätta upp en stuga på 50 kvadratmeter på min egen mark. Men som kostnaderna far iväg måste jag nog skrinlägga planerna, konstaterar Ulf.
Bakvänt
Han förstår att de lokala tjänstemännen måste följa de lagar och regler som finns. Däremot är han kritisk till den lagstiftning som kom 2009 och som bara tycks göra det svårare att bygga vid sjöar i glesbygden.
Ulf tycker också att det känns bakvänt att det pratas om att det nu ska vara lättare att få dispens från strandskyddet.
– Jag ska rätta mig efter de lagar och paragrafer som finns. Men då ska man inte säga att det har skett en förenkling.
– Man sätter käppar i hjulen för dem som vill bygga. Förr eller senare ska Västerbottens inland avfolkas, allt ska till städerna, det går åt det hållet, säger han.
Man sätter käppar i hjulen för dem som vill bygga. Förr eller senare ska Västerbottens inland avfolkas, allt ska till städerna.
Pappersexercis. Det har blivit en del skriftväxling. Ulf Lindfors tycker att kommunen, som har bäst lokalkännedom, borde ha mer att säga till om. Foto: Lennart Enkvist.
På Talliden. Ulf Lindfors funderar starkt på att avbryta projektet. Först ska han avvakta vad den arkeologiska undersökningen ger. Foto: Lennart Enkvist.