Dahl hävdar att skolan lämnat pojkarna i sticket.
- Precis så kan man beskriva det. Betygsgapet har funnits under lång tid och hade det betraktats som en prioriterad fråga hade man vidtagit åtgärder. Tvärtom, tror jag, spökar föreställningen att pojkar är bråkigare och stökigare och det är något får leva med.
Enskilda lärare kan knappast lastas. Problemet är snarare att skolan som helhet inte gjort sig kvitt gamla föreställningar, enligt Svend Dahl.
- Bilden att pojkar presterar sämre ligger och flyter på de flesta skolor. Det leder till att pojkarna inte får det stöd de borde få.
Samhället har svikit pojkarna, säger professor Martin Ingvar, som redan 2010 undersökte könsskillnaderna i skolan i en statlig utredning.
- Det är aldrig fel på barnen. Det här är vuxentänk som gått överstyr, säger Martin Ingvar.
Bland annat tas inte hänsyn till att pojkar ligger upp till ett år efter flickor i mognad under de tidiga skolåren.
- Ju sämre en skola är strukturerad att möta olikheter desto mer förstärks de av skolgången. Detta påverkar både landets ekonomi och individers livspotential negativt.
Förlorarna är entydigt pojkar ur arbetarklass eller med invandrarbakgrund.
- Styrningen av skolan har inte givit de redskap man behöver för att kunna klara av att leverera det som är beställningen. Lärarutbildningen har varit usel på denna punkt, säger Martin Ingvar.
Sven Dahl:
- Man kan betona erfarenhetsutbyte mellan skolor. Det finns ju skolor som varit framgångsrika och förbättrat pojkars resultat med genuspedagogik. Det är nog viktigare än en storslagen reform uppifrån. Genuspedagogisk kompetens är ett annat viktigt område - att få lärare att reflektera över hur förväntningar är kopplade till kön.
ArnholJämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm (FP) pekar på vikten av god genuskunskap bland pedagogerna, och att det finns både män och kvinnor bland pedagogerna.
- Jag har som förskoleminister tagit initiativ till en nationell strategi för att få fler män i förskolan. Skolverket har i uppdrag att arbeta med detta i en kampanj.
Lärarnas tidsbrist är huvudorsaken, menar Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.
- Lärarna ser pojkarna och de ser alla de behov som eleverna har. Men vi har inte möjlighet att ge dem det som lagen säger att vi ska ge, nämligen särskilt stöd, säger Sirén.
Att pojkar skulle få fel typ av uppmärksamhet av lärarna och att det i sin tur skulle ge de problem vi ser i dag tror hon inte.
Det är inte bara i Sverige som pojkars skolresultat är sämre än flickors. I hela OECD är flickornas medelvärde på läsförståelse markant högre, enligt Pisa-undersökningen.
- En förklaring skulle kunna vara att den höga graden av individuellt arbete påverkar pojkar mer negativt. Flickor är mer ansvarstagande i skolan. Det har i sin tur att göra med normer kring maskulinitet och vilka förväntningar som finns på pojkar och flickor, säger Erica Jonvall, undervisningsråd på Skolverket.
- Vi har ju olika förväntningar på pojkar och flickor och det har vi i hela världen. Det präglar barn och unga och vad de prioriterar och ser som värdefullt.