Så fungerar bussarna för någon med funktionsnedsättning

Tre olika busslinjer skulle testas, en av dem var linje 30 till Klintfors. Resenärerna konstaterade att de nya digitala tavlorna, som även ska ha muntliga utrop, inte är igång än.

– Kommer någon med en synskada hit som inte har varit här tidigare så kommer de inte att hitta någonstans, påpekar Brittis Malm, representant från Attention i Skellefteå, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Mats Rönnblom, representant för Synskadades riksförbund i Skellefteå, hade svårt att hitta till rätt buss eftersom det stod flera efter varandra. Annars så hade han inte så mycket att anmärka på och tycker överlag det fungerar bra att åka buss.

– Sämre har det ju varit med de muntliga utropen i bussen, men nu har ju det blivit bättre också, det har vi kämpat för i 25 år, säger han.

Just bussen till Klintfors hade inga muntliga utrop, eftersom det var en reservbuss, men enligt Erik Sjöström på Skelleftebuss, som också åkte med, ska de flesta av bussarna ha systemet installerat.

Kommunstyrelseledamoten Pierre Lidström (S), tog upp bullret i bussen.

– Lägg då till att folk sitter och pratar; kommer man att höra utropen? frågar han sig.

När resenärerna skulle ta sig till där bussen avgick fick de korsa de två övergångsställena på Kanalgatan vid H&M.

– Det är alldeles för kort tid att hinna ta sig över, man hann knappt över det första övergångsstället innan det blir rött, säger Pierre Lidström.

Sylvia Vinblad, representant från FUB i Skellefteå, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, noterade att hon inte fick någon hjälp med sin rollator när hon skulle gå på bussen. Men resenärerna resonerade kring om det kunde bero på att chauffören trodde att hon hade gruppen med sig som kunde hjälpa till.

Mats Rönnblom berättar att i september ska arbetet med tillgängligheten tas ett steg till. Politiker i Skellefteå få testa på hur det är att vara blind, döv eller ha någon annan typ av funktionsnedsättning.