Rysk vardag berör djupt i ”Tanjas gata”

Foto: Norran

Not Found2017-11-01 09:15

I dåvarande Leningrad blev jag 1977 fasttagen för att jag råkade ha larvat iväg med kameran i hand i riktning mot hamnen. Efter diverse språkförbistring, och sedan man kollat att jag inte var amerikan, blev jag släppt. Lättad, men samtidigt en händelse att minnas.

Intressant är också journalisten Kalle Kniiviläs reportagebok från staden, som senare återfick sitt ursprungliga namn Sankt Petersburg. I blygsamt format, och utan vetenskapliga anspråk, greppas hundra års rysk historia från och med revolutionen 1917 utan att det blir det minsta tråkigt. Detta genom att hålla sig till ett vardagsperspektiv på några av dess innevånare, där många nu givetvis är döda och bortglömda. Alldeles för många dock i förtid och under vidrigt brutala omständigheter.

Dit hör boktitelns unga flicka Tanja, vars hela familj svalt ihjäl under den 900 dagar långa tyska belägringen på 40-talet. Hon noterade namn och dödsdatum på dem alla; till sist strök hon själv med. Hennes basfakta finns idag på en platta vid porten där hon bodde. Men skolkamraten Natalja lever än, och har mycket att berätta. Dessvärre inte alltid så roliga händelser.

I dag ter sig innevånarna på Tanjas gata hyfsat välmående, vågar kanske även tänka någorlunda fritt och högt. Men hur blir nästa kapitel i den ryska historien? Kalle Kniiviläs bok ger perspektiv. Och Sankt Petersburg fortsatta öde kan – som vi nog börjat inse - också påverka vårt.

Stefan Holmberg

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om