"I Sverige slipper vi förtryck" Den första snön har precis kommit, familjen Obauywana Ucke i Jörn stortrivs i Sverige, de känner trygghet. Foto: Jeanette Lövgren.
Rosemary Obauywana Ucke sitter hemma vid köksbordet i Jörn tillsammans med sina tre döttrar och en son. Rosemary har bara fått gå i skola i några få år.
– Jag är flicka, pengarna räckte inte för att jag skulle få chans att utbilda mig.
Rosemary är född och uppväxt i Nigeria. Hennes mamma är död, hennes pappa hade tre fruar samtidigt som hennes mamma levde.
– Pappa har jag ingen kontakt med, inte heller med mina syskon. Jag kan inte förlåta familjen att de utsatt mig för könsstympning.
Osäker framtid
När Rosemary hörde kraven att även flickorna skulle utsättas för samma behandling som hon själv genomgått så fick hon nog.
– Jag fick hjälp av snälla människor och lyckades lämna allt. Vi flög från huvudstaden Lagos till Paris och därifrån tog vi oss till Sverige.
Rosemary och hennes barn är asylsökande, de vet inte om de kommer att få stanna i Sverige.
– Mina barn går skola och är ju uppväxt under svenska förhållanden. Jag är kristen och hoppas att Sverige är ett så godhjärtat land att vi får stanna här.
Barnen stortrivs
Barnen Kamsiyo, Kendra, Brenda och Janelle talar flytande svenska med Norrand team.
– Vi går skola, förskola och fritids, vi trivs jättebra i Jörn, säger Kendra som just upptäcker att storasyster Janelle får besök av några jämnåriga svenska kompisar.
Den första snön har just fallit över Jörn och barnen tar chansen att kasta snöbollar och leka tillsammans. Integration i dess bästa form.
– Sverige är ett fantastiskt land, säger Rosemary. Synd bara att det är så kallt här på vintern.
Foto: Jeanette Lövgren.