En anhörig blev inlagd på Skellefteå lasarett under en helg och för att kunna duscha behövde min anhörig en speciell duschstol.
Denna duschstol finns inte på avdelningen och personalen visste inte var den fanns.
Efter helgen forskar jag runt och får då veta att den ende som kan fixa fram duschstolen är arbetsterapeuten på avdelningen.
Arbetsterapeuten kan inte lämna ut stolen på min begäran. Det måste avdelningen där min anhörig vårdas göra, och sedan blir det avdelningen som får betala hyra för stolen.
Om avdelningen inte har råd, vad händer då?
Hur tänkte ni? Friska människor med sunt förnuft har satt upp regler som hindrar oss andra friska som ska hjälpa de sjuka. För att inte tala om de sjuka som inte har anhöriga som kan föra deras talan.
Jag vill att duschstolen ska fram även under helger. Därefter får byråkrater slåss bäst de vill utan att jag lägger mig i vem som ska betala.
Anhörigvårdare
SVAR DIREKT
Behovet av hjälpmedel och specialhjälpmedel ökar för de patienter som vårdas hos oss. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra vårt avdelningsbundna hjälpmedelsförråd men vi har inte möjlighet att ha alltför specialiserade hjälpmedel på varje avdelning.
När en person läggs in inventerar vi vårdbehov samt behov av hjälpmedel. Problem kan uppstå om den enskilde har hjälpmedel som är specifikt utprovade.
På vardagarna hjälper arbetsterapeuterna till med utprovning och anskaffning av dessa. Övrig tid finns ingen sådan service.
Om man har ett hjälpmedel som man inte klarar sig utan kan det med fördel tas med till avdelningen. Kostnaden för att tillfälligt hyra ett hjälpmedel ska inte vara ett hinder.
Vi beklagar den negativa upplevelsen och om du vill ha en fortsatt dialog kring det inträffade är du välkommen att höra av dig.
Ingela Lundmark
Verksamhetschef
Medicinsk och geriatrisk klinik, Skellefteå
OBS. I Norrans pappersupplaga har en förkortad version av ovanstående insändare publicerats