Behövs. Christel Eriksson jobbar som personligt ombud i Norsjö på 75 procent. Foto: Lennart Enkvist.
För den som mår dåligt kan det vara svårt att orka med de nödvändiga kontakterna med till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten. Men det finns hjälp att få.
– Det kan till exempel röra sig om ansökningar eller någon överklagan mot redan fattade beslut. En annan gång kan jag behövas som följeslagare vid ett möte eller boka en tid åt någon som inte klarar av att ta sig igenom knappval och långa telefonköer, berättar Christel Eriksson.
Hon arbetar som personligt ombud, en liten yrkeskår på 320 personer spridda över landet som jobbar för att hjälpa människor med psykiska funktionsnedsättningar att ta vara på sina rättigheter och få vardagen att fungera.
Även om hon är anställd av Norsjö kommun så är det de människor hon är satt att hjälpa som är hennes uppdragsgivare. Hon betonar att det personliga ombudet inte är någon myndighet:
– Jag jobbar sida vid sida med uppdragsgivarna för att förhoppningsvis förbättra deras situation.
En annan viktig uppgift är att upptäcka och påtala systemfel, till exempel brister i bemötandet eller i kontakterna mellan två myndigheter. Sådana fall tas upp i en gemensam ledningsgrupp med de tre ombuden från Skellefteå och representanter från olika myndigheter och organisationer.
Christel Eriksson ser både plus och minus med att jobba i en liten ort i inlandet:
– Fördelen är enkelheten. Jag vet precis vem jag ska kontakta om det är något. Nackdelen är att det är långt till de myndigheter som har lämnat Norsjö.
Jag jobbar sida vid sida med uppdragsgivarna för att förhoppningsvis förbättra deras situation.