– Risken med fördröjningen är att patienter med behov av syrgas hamnar i ett läge då de måste åka in till lasarettet. Det är inte optimalt ur patientsäkerhetsaspekt, men hittills har ingen patient farit illa, säger Elisabeth Zakrisson Nyström, avdelningschef vid medicinkliniken på Skellefteå lasarett.
Det är landstingspolitikern Carin Hasslow (FP) som uppmärksammar problemet i en interpellation. Här undrar hon bland annat varför inte varje sjukhus har ett eget lager med syrgasapparater, samt hur tillgången totalt sett på hjälpmedlet i länet ser ut.
– En fungerande syrgasutrustning i hemmet är viktig, säger Elisabeth Zakrisson Nyström.
Det kan leda till färre sjukhusbesök och inläggningar, vilket skulle frigöra vårdplatser vid medicinkliniken, som redan brottas med överbeläggningar.
En omorganisation som genomfördes för ett par år sedan ledde till att all hantering hamnade hos hjälpmedelsverksamheten. Tidigare fanns ett lager av utrustning i Skellefteå, där även tekniker fanns som kunde sköta servicen.
Sedan årsskiftet har man ytterligare förändrat hanteringen. Nu är tre aktörer involverade. medicinkliniken står för den medicinska förskrivningen, hjälpmedelsverksamheten ansvarar för inköp och leverans och Medicinsk teknik står för servicen.
– Det har fungerat dåligt, och vi upplever inte att man fått igång fungerande rutiner. Men vi riktar ingen kritik mot någon, här är många involverade aktörer och det är mycket viktigt att man arbetar på att hitta en lösning som fungerar, säger Elisabeth Zakrisson Nyström.
Vad hoppas ni på?
– Självklart borde det finnas ett buffertlager vid lasarettet, så att vi inte riskerar att stå utan. Men det här hjälpmedlet är inte lika enkelt som exempelvis en rullstol. Syrgasapparater är en utrustning som förmedlar ett läkemedel, det finns flera modeller och olika behov.
Norran har sökt Peter Rönnholm, verksamhetschef för Hjälpmedel Västerbotten.
Det är inte optimalt ur patientsäkerhetsaspekt, men hittills har ingen patient farit illa.