Förra året fick individ- och familjeomsorgen i Norsjö in 173 orosanmälningar. Det ska jämföras med 107 året innan. Även de två föregående åren märks en tydlig ökning.
Men enligt de ansvariga på socialtjänsten i Norsjö beror inte det på att fler barn far illa. I stället har lagstiftningen skärpts, samtidigt som folk blivit mer uppmärksamma på att man kan göra en anmälan.
Socialtjänsten informerar löpande olika grupper inom kommunen och de ansvariga tror även att den intensiva medierapporteringen kring till exempel fallet Yara spelat in.
– Det har gjort att kunskapen har ökat. Sedan har fler grupper som kriminalvården och tandvården fått anmälningsskyldighet, säger Christopher Wangson, IFO-chef i Norsjö.
Sedan tidigare är anställda inom till exempel skolan och förskolan skyldiga att göra en anmälanom de misstänker att barn far illa.
När det gäller allmänheten heter det att man bör göra en anmälan. Det kan kännas som ett stort steg att ta om det rör sig om en granne, en släkting eller en nära vän.
– Men man ska komma ihåg att man inte anmäler föräldrarna utan sin egen oro för barnet, säger Christopher Wangson.
– Det är också väldigt ovanligt att barn omhändertas. Om det blir några åtgärder är det oftast helt andra insatser, inflikar omsorgschef Eva Nyström-Edefjäll.
Kommunerna är skyldiga att utreda varje orosanmälan snabbt och noggrant. Det har lett till en ökad arbetsbelastning för socialsekreterarna.
– Vi har att göra inom IFO. Det ser nog ganska lika ut i hela landet, säger Christopher Wangson.
Finns det risk för att anmälningar blir liggande?
– Nej, om vi får in en orosanmälan prioriterar vi den. Då läggs annat åt sidan.
Om vi får in en orosanmälan prioriterar vi den. Då läggs annat åt sidan.
Efter hembesöket: ”Det värsta jag har sett”