Foto: Pär Lindström.
Skellefteå låg under stora delar av 90-talet och 2 000- talet risigt till i statistiken, på våra breddgrader var ungdomsarbetslösheten högst i landet. Den senaste tiden har ungdomsarbetslösheten sjunkit kraftigt, det handlar om 24 procent jämfört med vid samma tid i fjol om man ser till hela Västerbotten. Tittar man tillbaka i statistiken låg ungdomsarbetslösheten i Skellefteå på hela 26,9 procent år 2009. Nu i september är 193 tjejer inskrivna som öppet arbetslösa, för killar handlar det om 341 personer. För sju år sedan gick närmare 1 300 ungdomar utan jobb i kommunen.
Vad beror då det stora trendbrottet på?
– En bra konjunktur i kombination med mindre ungdomskullar, säger Anders Eriksson, tillförordnad chef på arbetsförmedlingen.
Bristyrken
Handläggaren Fredrik Häggström konstaterar att jobben kommit på bred front, det handlar både om arbetstillfällen inom handeln, industrin och den offentliga sektorn.
– Givetvis är det en stor fördel om man har slutfört sina gymnasiestudier med godkända betyg. För den enskilde gäller det att visa framfötterna, att kontakta arbetsgivare och få till personliga möten. Är man ung kan man ju inte ha ett så fylligt CV, säger Fredrik Häggström.
Bristyrken finns inom en rad sektorer, bland annat är det tämligen lätt att få arbete inom hantverksyrken och inom vården. Det är brist på undersköterskor, på utbildad personal inom industrin samt förstås inom en rad yrken som kräver längre utbildning.
– Det är tråkigt att inte fler unga vill utbilda sig för jobb inom industrin och inom vården, säger Anders Eriksson som förutspår att den ljusa trenden kommer fortsätta en bra bit in på nästa år.
Utrikesfödda
Allt är det dock inte "guld och gröna skogar" på arbetsmarknaden. Långtidsarbetslösa och utrikesfödda har det fortsatt tufft. Andreas Ögren är handläggare med fokus på utrikesfödda som är inne i etableringsuppdraget för kommunen.
– Det är personer som av staten blivit utsedda att få sin start i Skellefteå kommun. För oss gäller det att ordna med bostad, utbildning, jobb eller praktik.
Ser man till arbetslösheten totalt bland de utrikesfödda i Skellefteå är det 821 personer som antingen är öppet arbetslösa eller inskrivna i något program. Det är dessvärre en försämring jämfört med september 2015.
De utrikesfödda har det tufft, men den goda arbetsmarknaden gör att det nu även lättar för denna grupp.
– I denna grupp handlar det både om välutbildade människor och de som knappast har någon skolbakgrund alls som finns i kommunen, säger Fredrik Häggström, som ser hoppfulla tecken i skyn.
Han tänker då på att arbetsgivare insett att de måste bredda sin rekryteringsbas. Arbetsgivare hör allt oftare av sig till arbetsförmedlingen och har då inget emot att anställa någon utrikesfödd.
– Dessutom är det ju bra att det finns en rad olika stöd att få för arbetsgivarna. Jag är optimistisk, det finns goda utsikter att fler utrikesfödda kommer ut på den lokala arbetsmarknaden, säger Fredrik Häggström.
Spetskompetens
Bland de långtidsarbetslösa är situationen långt i från lika ljus som när det handlar om den unga arbetskraften. Dock går det att notera att en viss förbättring skett även för denna grupp.
Att arbetsmarknaden är så ljus innebär också att det från flera olika arbetsgivare rapporteras om så kallade "flaskhalsproblem". Det kan handla om att vården inte får tag i sjuksköterskor och läkare och industrin får få eller inga sökande till kvalificerade tjänster.
– Detta är ju ett problem för Skellefteå och hela landet. För industrin kan ju eventuella expansionsplaner hämmas av att spetskompetens inte finns att tillgå, säger Anders Eriksson.
Ljus bild. Arbetsförmedlingen konstaterar att Platsbanken fylls på, jobben har blivit fler i Skellefteregionen.