Inbrottstjuven hade vecka efter vecka gäckat polisen i Skellefteå. Gång på gång inträffade inbrott i lägenheter i centrala Skellefteå.
Det var en på många sätt obegriplig brottsserie: det skedde ofta dagtid, valet av brottsplats, den ganska skrala förtjänsten av inbrotten, att allt från smycken till mat stals, bristen på vittnesuppgifter.
Krukan gav genombrottet
Men när en 46-årig man stjäl en kruka med pengar från en lägenhet på Kanalgatan den 26 juni kommer genombrottet. Övervakningsfilmer från Svea Ekonomis kontor på Nygatan avslöjar mannen som senare döms för två av inbrotten och sex fall av häleri.
Lagom i semesterskarven ska mannen häktas, det är söndag så förhandlingen hålls i polishuset i Skellefteå. Det är en av de soligaste dagarna under en annars rätt så usel vädersommar.
Beskedet: ”Måste låsas in”
Jag släpps in i polishuset samtidigt som 46-åringens advokat Urban Rönnblom kommer dit. Förhandlingen börjar, 46-åringen förnekar brott, rättens ordförande beslutar att förhandlingen ska fortsätta bakom stängda dörrar.
Jag går ut i korridoren och plötsligt inser de två poliserna som ska närvara under förhandlingen att det inte finns något lämpligt väntrum för mig i korridoren.
”Kom med här, du får gå ned till receptionen där vi kan låsa in dig”, säger en av poliserna.
Tur polisen inte såg mig...
Sagt och gjort, så blir det.
”Du glömmer väl inte bort mig, va?”, blir min sista hälsning till polisen som låser in mig.
Där ute fortsätter solen att lysa. Efter en kvart ser jag plötsligt en helgarbetande polis vid en angränsande dörr, men han ser mig aldrig. ”Tack och lov, vad hade han trott?”, tänker jag.
Jag glöms inte bort, efter en timme släpps jag ut, 46-åringen häktas och lägenhetsinbrotten upphör.
Och samma eftermiddag kan jag påbörja semestern.