Norran gick häromdagen runt i samhället och intervjuade en rad utrikesfödda från ett flertal länder.
Samtliga är tacksamma över det ansvar Sverige tar för att hjälpa de asylsökande och förståelse finns för att myndigheterna, skolorna, vården och samhällets resurser blir ansträngda.
Se också: Het tv-debatt i Norran-studion om hur flyktingar ska få jobb
I Jörns servicebyggnad mötte Norran Mohammad Musa från Sudan. Han arbetar åt kommunen som integrationsassistent och han möter dagligen människor som mår dåligt och som ofta får söka akut hjälp inom vården.
– En stor anledning till detta är de långa handläggningstiderna. Oviss väntan på besked om man får stanna tar hårt på krafterna och påverkar ofta det psykiska hälsotillståndet. Samtidigt har jag förståelse för att samhällets resurser är hårt ansträngda.
Läs också: Jobb viktigast – inte lönen
Mohammad Musa trivs med sitt jobb i Jörn där fokus ligger på att stötta de asylsökande. Han arbetar bland annat med samhällsinformation, vilka regler och lagar som gäller i Sverige samt att han ordnar träffar för föräldrar och barn, inte minst lek för de minsta.
– Det är ett meningsfullt och bra jobb. Det som är det värsta för många asylsökande är förutom oviss väntan även sysslolösheten. Det gäller att hitta aktiviteter.
Mohammed Musa fick uppehållstillstånd efter tio månader, det är en relativt kort tid. Efter höstens flyktingström tar det betydligt längre tid att få besked. Minst 15 månader handlar det om. Ofta betydligt längre.
– Många får vänta i flera år. Jag har själv mått dåligt i långa perioder, men nu är livet lite lättare, säger Muhammed Musa som dock har ett stort bekymmer.
– Det är att jag har fru och två barn kvar i Sudan. Givetvis kämpar jag för att de ska få komma till Sverige. När jag talar med barnen via datorn är det svårt att förklara att jag var tvungen att fly.
Läs också: Deras dotter drunknade under flykten
Muhammed är jurist och har arbetat i Sudan för mänskliga rättigheter. Genom detta arbete utsattes han för hot. Muhammed har vanan inne att lyssna på asylsökande som mår dåligt.
– Och dessvärre är känslan att många fler mår sämre nu än vad som gällde för några år sedan.
En anledning till att fler mår sämre kan också vara trångboddheten. För ett par år sedan skulle varje asylsökande ha fem kvadratmeter till eget förfogande, nu gäller tre kvadratmeter på grund av bostadsbristen.
Muhammed lovordar de ideella insatser som Jörnsborna står bakom, både privatpersoner, vård och kyrka.
– Samhällets resurser räcker inte till allt. Men det finns gott om folk som värnar om oss som flytt undan krig och förföljelse.
Anna-Klara Granstrand, integrationsstrateg hos kommunen, är glad och nöjd över det arbete som Muhammed Musa utför som integrationsassistent. En liknande lösning, som i Jörn, finns även i Lövånger där en mötesplats finns för ortsbor och asylsökande.
– Får vi bara loss pengar så räknar vi med att kunna anställa en integrationsassistent även i Boliden och där ha en speciell mötesplats.
Ett integrationsråd har nu startats i Skellefteå kommun där olika aktörer från samhället ska mötas för att se vilka insatser som behövs och kan utföras gentemot utrikesfödda.