Plötsligt fick den pakistanska klädbutiken ta emot arga kommentarer från svenskar som trodde de pratade med en svensk bokaffär.
I Sverige har vi en hög tilltro till stat och myndigheter. En tillit som dessutom tycks ha bestått över tid, trots stora samhälleliga förändringar.
I en artikel i Dagens Samhälleredogör Andreas Bergh, docent och välfärdsforskare vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), för hur förtroendet för specifika samhällsinstitutioner till och med har ökat sedan mitten av 1990-talet. Då handlar det exempelvis om förtroendet för de politiska partierna, regering och riksdag.
Men den som lever sitt liv på internet, vilket allt fler människor gör i dag, kan lätt få uppfattningen att svenskarna ständigt förs bakom ljuset av korrupta myndigheter och medier som i maskopi gått samman för att driva igenom sin folkfrånvända agenda.
Även detta tar Andreas Bergh upp i sin artikel, där det, enligt honom, finns tendenser till att vårt offentliga samtal har drabbats av vad som kan kallas för ett "negativitetsbias där små eller obefintliga tecken på fallande tillit får motivera ett sökande efter syndabockar", som han uttrycker det.
Kanske är det så att konspirationsteorin skänker oss lugn i en tid av upplevd otrygghet? Tryggheten i att identifiera ett allomfattande hot som håller i trådarna befriar oss från bördan av att behöva inse att världen är komplex och mångfacetterad.
Ett aktuellt exempel är den nyhet som kom den här veckan då ett rykte spreds om att Pocket shop skulle ha slutat sälja författaren Katerina Janouch böcker på grund av hennes åsikter. Något som snabbt visade sig vara falskt.
Faktum är att Janouch böcker fortfarande finns i huvuddelen av Pocket shops butiker runt om i landet, men att de i några enstaka butiker plockats bort eftersom de inte säljer särskilt bra.
Men det stoppade inte de som med Anders Berghs beskrivna negativitetsbias ändå vill att det ska vara sant.
En smått lustig följd av detta var att en pakistansk klädbutik, som också heter Pocket Shop, plötsligt fick ta emot arga kommentarer på sin Facebook-sida av personer som, på svenska, anklagade dem för censur. Antar att förvåningen hos den pakistanska företagaren var stor.
I ett samhälle där Ockhams rakkniv har förlorat sin skärpa är inte det mest troliga att Pocket shop ställer undan en viss författares bok eftersom den helt enkelt säljer för dåligt. Snarare är den mest sannolika förklaringen att Pocket shop ingår i någon form av yttrandefrihetskonspiration som eftersträvar totalitär censur.
Tänk att den ideologiska kompassen alltid tycks snurra åt fel håll.
Kanske är det så att konspirationsteorin skänker oss lugn i en tid av upplevd otrygghet?