”Skillnaden mellan lagen är lika lång och kurvig som E4 mellan Skellefteå och Umeå”
Skellefteå mot Björklöven är ett klassiskt länsderby. För oss som var med på 80-talet vet hur viktiga de här matcherna var.
Numera är det inte samma sak. Skellefteå AIK är Sveriges bästa hockeylag, även om det bara blivit silver de två senaste åren.
Björklöven är inte ens ett topplag i allsvenskan och det gör naturligtvis att skillnaden mellan lagen är lika lång och kurvig som E4 mellan Skellefteå och Umeå.
Men när det nu handlar om träningsmatch så är det förstås en helt annan sak. Då handlar det inte bara om skicklighet. Då är det inställning som gäller. Underdogen, i det här fallet Löven, har allt att vinna. Och kanske få ett nödvändigt självförtroende inför säsongen.
För Skellefteå AIK är resultatet oviktigt. Det handlar bara om de första stapplande stegen mot att skapa ett sammansvetsat lag med massor av nya spelare.
Naturligtvis fokuseras mycket av intresset på AIK:s etablerade nyförvärv med namn som Joakim Lindström och Oscar Möller i förgrunden.
Men själv är jag mer intresserad av de unga spelarna som står på gränsen till truppen. Förra året var det Andreas Wingerli och Sebastian Ohlsson som fick sitt genombrott.
I år handlar det om backen Filip Berglund som är en blivande powerplayback av samma dignitet som David Rundblad men med ett mycket bättre skott.
Linus Lindström är en fantastisk spelbegåvning och Tim Söderlund har en energi som kan dra med sig ett helt lag.
Till slut måste jag också erkänna att jag hoppas att det kan etableras ett utvidgat samarbete mellan AIK och Löven. Det skulle gynna ishockeyn i Västerbotten och tänk så himla kul om vi återigen fick uppleva länsderbyn i SHL .
För ska vi nå dit fordras det att alla gamla aggressioner läggs åt sidan och vi ser till Västerbottens bästa.
Roger Lindström/Norran
”Faktum är att skillnaden mellan lagen i divisionerna är minst så här i början av säsongen”
För spelarna betyder ett försäsongsderby inte mer än vilken träningsmatch som helst. Derbyn mellan Björklöven och Skellefteå var känsloladdade tillställningar under 80- 0ch 90-talet och en bit in på 2000-talet.
Samtidigt ska man komma ihåg att Skellefteå spelat i en annan division från hösten 2006. År då derbyn varit mer en nostalgisk dröm hos fansen än något som existerat annat än på försäsongen de senaste åren.
Rent sportsligt är ett träningsderby som vilken match som helst. Den stora skillnaden är publiken. En träningsmatch lockar ett par tusen, ett derby fyller hallen.
Stämningen blir med andra ord en helt annan än under vanlig träningsmatch. Fansens förväntningar blir också större.
Faktum är att skillnaden mellan lagen i divisionerna är minst så här i början av säsongen. Skellefteå har varit på is i tre dagar när lagen möt, Björklöven något längre men inte så länge att det kan ses som en fördel.
Bådas lagen har dessutom många nya spelare. Björklöven har tolv nya, Skellefteå nio.
Unga spelare i många fall från division 1 har kommit till Björklöven, Skellefteå har förstärkt med landslagsmässigt folk.
På papperet en lätt match för Skellefteå med andra ord och logiken säger också att Skellefteå bör vinna med några måls marginal. Om matchen hade spelats om en månad skulle jag vara beredd att satsa stora pengar på Skellefteåseger. Nu är det försäsong, de flesta spelarna utan isträning och derby.
Ja då kan det faktiskt gå lite hur som helst. Det har vi sett de senaste åren och 2016 blir knappast något undantag. Dessutom har hemmalaget Björklöven allt att vinna även om det bara är fansen som verkligen tror på det ...