Varierande pris. Många faktorer påverkar. Alltifrån den äldres ekonomi, till transportkostnad eller mängdrabatt. Foto: Pontus Lundahl/TT.
Norrans prisjämförelse rör de matlådor som äldre kan köpa via äldreomsorgen för leverens till det egna hemmet. Kostnaden varierar utifrån flera faktorer, exempelvis mängdrabatt, transportkostnad eller den äldres ekonomi.
Läs också: Norran avslöjar - bilder på kommunens äldremat
Vissa kommuner tar en extraavgift för själva utkörningen av lådan, andra inte. Och många kommuner erbjuder mängdrabatt, men inte alla.
I Skellefteå kostar maten exempelvis 39 kronor per låda, men då tillkommer en transportavgift på nästan 400 kronor per månad. Den som beställer en matlåda per dag, landar då på cirka 52 kronor.
Läs också: Personalen vet inte att de ska ge extra mat - ”Helt sjukt”
Just en låda per dag är det vanligaste antal som beställs, enligt kommunernas biståndshandläggare.
I Arvidsjaur hittar man den billigaste maten. Ett abonnemang på 30 lådor per månad, ger ett pris på 36 kronor. Två lådor per dag kostar 34 kronor per låda.
Systemet är liknande i Umeå, där priset sjunker ju fler lådor som beställs. I Skellefteå erbjuds ingen mängdrabatt.
I äldreomsorgens maxtaxa ingår vård- och omsorgsinsatser. Vilket transportkostnader, exempelvis utkörning av mat, kan räknas som. Uppnås maxtaxan faller vissa kostnader bort. Det innebär att äldre kan slippa utkörningskostnad.
Själva matkostnaden kan också bli lägre, eftersom kommunerna även måste ta hänsyn till den äldres ekonomi.
Kan vara gratis
Greger Bengtsson är ansvarig för äldreomsorgsfrågor på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
– Vid flera äldreboenden bor exempelvis en stor andel äldre kvinnor, med låg pension. För många av dessa är äldreomsorgen därför helt gratis, säger han.
När kommunen ska sätta pris på sina matlådor begränsas de ytterst av självkostnadsprincipen.
– Det vill säga kommunerna får inte ta ut ett högre pris än vad det kostar att producera maten.
Att kommunen inte får ta ut mer än så betyder emellertid inte att priset inte kan vara lägre:
– Nej, det vanligaste är nog att kommunerna subventionerar priset, säger Greger Bengtsson.
Kommunerna får inte ta ut mer än det kostar att producera.