Syskonfotografi. – Maja var otroligt bra på att få folk att slappna av framför kameran. Även barn, säger Rolf Lundqvist, och visar ett foto av honom och sin lillebror Kent. Foto: Thea Holmqvist.
I Skellefteå museums arkiv finns närmare 12 500 av Maja Åströms glasplåtar bevarade. Många innehåller hennes dokumentära bilder, men ingen av just dem hänger på utställningen "Innerlig – porträtt av Maja Åström", som i söndags öppnade upp för allmänhetens beskådan.
Istället är det, precis som namnet avslöjar, hennes svartvita ateljéporträtt som framhävs mot väggar i nyanser av pampig mullbär och stilren grå.
Över 70 år efter sin bortgång berör Burefotografen fortfarande med sitt sinne för komposition och förmåga att avbilda känslor.
– Den röda tråden i porträtten är Majas förmåga att fånga äktheten. Ögonblicket där personerna framför kameran är sig själva, säger Krister Hägglund, museifotografen bakom utställningens bildurval.
– Vi har visat delar av hennes bilder förr, i utställningen "Kvinnor bakom kameran", men kände att det fanns mer att hämta. Vid en tid då ett retuscherat yttre var norm höll Maja fast vid sitt personliga uttryck, säger Eva Hellerqvist, utställningsansvarig.
Variationen på bilderna är stor; en kvinna vid sin symaskin, en pappa med sin son i knät, en grupp vänner som är klädda för maskerad. Men på den grå väggen syns ett tydligt tema – samtliga motiv är barn.
– Utställningen varar ett år, men just den här väggen kommer att förändras under perioden. Till en början är temat barn och framöver byts de ut till några av hennes bröllops- och maskeradporträtt, säger Eva Hellerqvist.
Tidspannet på utställningens bilder sträcker sig från 1912 fram till 1930, då Rolf Lundqvist föddes. Något foto av honom finns alltså inte med på utställningen, honom porträtterade Maja Åström först fem år senare, men av de tusentals personer som förevigades i ateljén på Skärvägen är han en av få som fortfarande är i livet.
– Jag minns henne väl, hon var en väldigt respekterad person i byn. Strikt i sin vision, men fantastisk med barn och otroligt duktig. Hon stressade inte fram något utan inväntade det ögonblick som var rätt, berättar han.
För Rolf är väggarna fulla med minnen och välbekanta ansikten, även om namnen inte klingar lika bekant.
– Den här bilden verkar vara tagen innan den årliga revyn. Han som ligger ner kallades Lilla London. Jag tror han hade arbetat som sjöman, men i Bureå la han parkettgolv, berättar Rolf Lundqvist.
I den tillhörande broschyren har vissa av tavlorna kopplats ihop med namn – men det är långt ifrån alla.
– Jag tror att utställningen kommer intressera väldigt många, men för en del kan besöket nog också bli väldigt nostalgiskt. Känner de igen någon får de gärna dela med sig av informationen, säger Eva Hellerqvist.
Thea Holmqvist
Den röda tråden i porträtten är Majas förmåga att fånga äktheten.
Förberedelser. Eva Hellerqvist och Krister Hägglund har länge jobbat med förberedelserna inför den ett år långa utställningen. Upphängningen Maja Åströms självporträtt blev kronan på verket. Foto: Thea Holmqvist.