Mysse men ingen bysse. En bild av lille Stefan hänger i familjens hem i Bergsbyn. Han kommer ofta på besök och snart fyller han 50 år. Foto: Jonas Nilsson.
Marianne och Bo Johansson fick sitt tredje barn den 7 september 1967, fyra dagar efter trafiken lades om.
Paret bodde i Piteå vid tidpunkten och Marianne blev remitterad till Boden när det började närma sig. Lille Stefan kom mitt på natten och Bo kastade sig i sin gula Saab 95 från 1966 och satte iväg norrut.
– Nog körde du lite för fort. Du blev ju stoppad av polisen, påpekar Marianne.
Polisen var väldigt förstående och Bo fick fortsätta utan anmärkning.
– Jag sade att jag min fru håller på att föda barn och att jag måste dit. "Kör kör" sade de bara, berättar han.
Kampen mot klockan fortsatte och Bo kom fram till sjukhuset utan fler incidenter.
– Man kör med ryggraden och reagerar instinktivt från det man har blivit lärd, så nog fick man tänka till många gånger.
Väl framme fick han vara med om någonting som han aldrig varit med om förut. Paret har två barn sedan tidigare, sönerna Bo-Erik och Magnus, men nu fick Bo för första gången vara med i förlossningssalen.
– Han kom just när Stefan föddes och hann inte med så mycket annat. Det var just då de började låta papporna vara med, säger Marianne.
Av alla minnen från den natten är det inte trafikomläggning, den spännande resan norrut eller mötet med polisen som stannat kvar hos Bo.
– Det var när jag fick vara med och hålla min son. Det har etsat sig fast och allting annat är sekundärt. Jag tror att det är en fördel att papporna får vara med och är mer involverade i saker.
En stor upplevelse?
– Det gick en bastand sköterska bakom mig som skulle ta emot mig om jag föll, men det gick bra. Sådana lustigheter kommer man ihåg, skrattar Bo.
Själva förlossningen?
– Det var den bästa av någon anledning och allting gick så lätt, säger Marianne.
Efteråt stannade hon kvar på avdelningen en tid. Bo gav sig iväg för att hinna till arbetet dagen efter.
– Jag var i lyckoruset då och tänkte att jag klarar vad som helst, så det var inga problem, säger han.
Lille Stefan fyller snart 50 år och kommer ofta och hälsar på från Umeå.
Jag fick vara med och hålla min son. Det har etsat sig fast och allting annat är sekundärt.
Ett minne att bevara. Marianne och Bo Johansson, 77 och 75 år gamla, berättar om natten 1967. Den spännande färden till trots är ankomsten av sonen Stefan det absolut starkaste minnet. Foto: Jonas Nilsson.