Kommunalråd Lorents Burman var kvällens invigningstalare och länkade även ihop den sista karbinhaken.
Ända sedan starten har Berättarfestivalen startat med en helkväll fylld av historier, som små aptitretare inför veckan som kommer. Jubileumsfestivalen följer i samma fotspår och igår kväll var det dags.
Kommunalråd Lorents Burman var kvällens invigningstalare och länkade även ihop den sista karbinhaken.
Till skillnad från många av de tidigare invigningskvällarna ägde årets firande rum i Nordanåteatern istället för i Hallen, där Robert Herrala och Malin Åberg var konferencierer.
– Om vi tittar tillbaka på åren som gått ser vi att berättelserna blivit många. När vi nu ska inviga den tionde festivalen så kommer vi göra det genom att ta avstamp i den Västerbottniska myllan, säger Robert Herrala.
Myllan som han refererade till var ingen mindre än Marianne Folkedotter, Sveriges enda berättarantikvarie. Hon bjöd på en finstämd strof ur sin berättarföreställning "Västerbotten", där hon återvänder till länet hon lämnade.
Just reflekterande tillbakablickar löpte som en tråd genom programmet. Där tog också Ellenor Lindgren plats på scenen, inte med aktuella föreställningen "Glupahungern" utan med genombrottet "Lifsens rot" som är baserad på Sara Lidmans bok.
– För mig är Sara en evig förebild och inspiration, säger hon.
Även om Västerbottens historia och nutid dominerade presenterades även ett av de internationella besöken – Nell Phoenix, berättare från London, som kallas berättarvärldens chilichoklad.
– Jag tycker att en skriven historia kan förlora visst sting, därför jobbar jag mycket med att föra in lite chili i mina berättelser, säger hon.
Under tidigare invigningar klipptes ett symboliskt band på scenen, men den här gången syntes något annat; tyg i olika färger, sammanlänkade av karbinhakar.
– Ett band för varje år det har varit en Berättarfestival. Och nu är den tionde invigd, avslutade Robert Herrala.
"Ett band för varje år det har varit en Berättarfestival. Och nu är den tionde invigd."