Välbesökt. Nästan 50 personer fanns på plats vid Rödingudden norr om Laisvik. De var representanter från bland annat Skogsstyrelsen, Statens Fastighetsverk, Sveaskog, Arjeplogs allmänning, markägare, jägare och samer. I förgrunden Emil Modig, Statens Fastighetsverk, och Carina Olofsson Boström, Skogstyrelsen. Foto: .
Det var Skogsstyrelsen som tillsammans med Fastighetsverket, Sveaskog, Arjeplog s allmänning och Länsstyrelsen, bjudit in till viltexkursion. Men någon representant från länsstyrelsen fanns inte på plats.
En ny älgförvaltning infördes 2012, målet var att få en livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna. Men betesskadorna är fortfarande på en oacceptabel nivå enlig Skogsstyrelsen.
Viss del av skogen vid Laisvik, nordväst om Arjeplog, har betats så hårt av älg att det finns stora områden utan någon tillväxt. Marken tillhör Statens fastighetsverk, de har av Skogsstyrelsen ålagts, med vite, att åtgärda detta. Därför investerar de 40 miljoner för återbeskogning av drabbade områden inom Arjeplogs kommun. En tioårsplan har tagits fram för att åtgärda problemen. I går visade de upp två olika områden som har påbörjats.
– Rödingudden, norr om Laisvik, är en naturlig geografisk fälla för älgarna. De blir helt enkelt fast på udden för att Hornavan fryser så sent på året. Men allt är inte älgens fel, vi har ganska stora kala ytor sedan sextio- och sjuttiotalet som aldrig har hunnit växa igen eftersom de gjorts för dåliga återbeskognings åtgärder, sa Emil Modig, Fastighetsverket.
Han berättade också om en nyutvecklad teknik för att röja björk. En metod som visades upp för deltagarna. En kross som krossar björken på plats.
– Vi slipper en matta med björk, vilket ger bättre möjligheter för markberedare, de blir också gödning i backen, sa Modig.
De flesta var överens om att älgstammen måste minskas, hur drabbade områden skulle återbeskogas var de delade meningar om. Att Fastighetsverket har möjlighet med stora investeringar hjälper inte de privata skogsägarna, men de har samma krav på sig från Skogsstyrelsen och så måste de vara enligt Herman Sundqvist, generaldirektör för Skogsstyrelsen.
– Skogsvårdslagen är väldigt tydlig och den måste vara lika för alla. Den gäller även här, sa han.
Hans-Johnny Wiklund ansåg att man skulle plantera glasbjörk.
– Det kommer att gå åt h-vete om ni planterar tall. Om 20 år är allt borta igen, sa han.
Glasbjörk är inget alternativ enligt Emil Modig.
– Återbeskogningen ska göras med det bästa producerande träslaget och det är tall.
Det rådde stor besvikelse bland många att inte någon representant från länsstyrelsen fanns på plats. De hade varit med och planerat för viltexkursionen, men den som skulle delta blev sjuk och någon ersättare skickades inte.
Ann-Christine Holmgren/NN
Lagen. Herman Sundqvist, generaldirektör för Skogsstyrelsen, förstod att de kunde bli kostsamt för privata skogsägare men menade att lagen är lika för alla. Foto: .
Krossen. Björn Stoltz, till höger, visade upp krossaggregatet som han byggt om från ett vanligt aggregat. Foto: .
Lunchdags. Anders Harr, Sveaskog, längst till vänster bjöd in till lunch. Maten serverades av Tom och Lotta Svensson, Båtsuoj. Foto: .