På Kulturskolan jobbar kring 50 olika pedagoger, med arbetsområden så som drama, dans och teater. Den största andelen är dock musikpedagogerna – de som dagligen besöker grundskolor runt om i kommunen för att ge barnen möjligheten att lära sig spela instrument.
I alla år har upplägget sett liknande ut; den elev som vill utforska sin musikalitet har alternativet att gå undan i 20 minuter under skoltid för att träffa en musikpedagog från Kulturskolan. Nu kommer det att förändras. Om du vill lära dig spela ett instrument kommer du att få göra det på fritiden.
– Att få spela på lektioner är otroligt viktigt och i vissa fall avgörande för att eleven ska fortsätta, säger Camilla, en av musikpedagogerna som egentligen heter något annat.
Beskedet nådde personalen för en vecka sedan, via rektorn. Efter jul inleds ett försök där vissa musiklektioner förläggs till kvällstid och tanken är att förändringen ska bli permanent till hösten 2018.
Bland pedagogerna på Kulturskolan råder en stor oro men också ilska. Att ta ifrån barnen rätten till musikutövande under skoldagen är allvarligt, menar de.
– Det här kommer drabba ytterområdena hårt, och i förlängningen kan det tyvärr leda till att de som bor i socioekonomiskt svaga områden blir helt utan möjligheten att lära sig instrument. För om lektionerna ska hållas under kvällstid kan barnen inte nyttja skolskjutsen och de som inte har föräldrar som kan skjutsa stängs ute, säger Maria, ytterligare en ur personalgruppen som egentligen heter något annat.
I maj var Kulturskolan en punkt på kommunfullmäktiges dagordning. Där togs beslutet att skolans vision är att nå ut till fler barn i Skellefteå kommun. Att nu förlägga viss undervisning till fritiden går rakt emot den framtidsvisionen, menar personalen.
– Det här blir en centralisering av kultur, vilket är bedrövligt. Dessutom innebär beslutet att barnen får betydligt längre dagar, säger Anders, också musikpedagog.
Lärarna ingår i olika arbetslag, där varje pedagog besöker mellan fyra till åtta skolor. I och med att vissa lektioner ska ske på kvällen förskjuts även deras arbetsdag. Hur ska de hinna besöka alla elever? undrar de.
– Vi har även lektioner på Kulturskolan, hur ska det gå ihop? Och vilket barn kommer att vilja ha lektion klockan åtta på fredagskvällen? För så kommer det bli, om alla som vill ska få lära sig spela, säger Camilla.
Bakgrunden till beslutet stavas skollagen. För elever i grundskolan gäller skolplikt och det ska vara undervisning ett visst antal timmar i varje ämne. Efter en långvarig debatt om elevers skolresultat har reglerna kring timplanen skärpts, vilket innebär att kommunen bedömer att det inte finns utrymme för det frivilliga musikutövandet under skoltid.
Samtidigt är det något Kulturskolan arbetat efter i många år. Därför har musikundervisningen till exempel ett rullande schema, så att det aldrig är samma lektion som blir drabbad vecka efter vecka.
– Vi har en kontinuerlig kommunikation med lärare och rektorer på skolorna för att se till att ingen elev riskerar att halka efter. Det har aldrig varit något problem, säger Maria.
I grund och botten handlar det mycket om synen på kultur menar de – det ses som grädde på moset och inte något viktigt, något nödvändigt.
– Det är inte för att man går undan och spelar musik som man inte når resultaten, tvärtom. Det finns otroligt mycket forskning som visar på hur betydelsefull kultur är. Har man inte förstått hur viktig Kulturskolan är för eleverna? säger Anders.
Att lägga viss musikundervisning på kvällstid har genomförts i många andra kommuner. I en intervju med Sveriges radio vittnar Jan Westberg, rektor på Kulturskolan i Filipstad, att drygt 40 procent av eleverna slutade spela instrument i och med förändringen.
– Och efter jul ska vi alltså testa detta. Det kan bli så illa att vissa barn, som precis köpt dyra instrument, måste sluta efter årsskiftet. Det här kan rasera otroligt mycket, avslutar Camilla.
Fotnot: Camilla, Maria och Anders heter egentligen något annat.
Det här blir en centralisering av kultur, vilket är bedrövligt.