Mer raffel än så här fanns tydligen inte att uppleva i fjol, för då fick Roger Hobbs en Steel Dagger, utdelad av The Crime Writers Association, för ”Ghostman” som utsågs till 2013 års bästa thriller.
Inte illa av en debutant. Inte illa av en kille, född 1989, som 2011, samma dag han tog sin universitetsexamen i filmvetenskap, litteraturvetenskap och språk, lämnade utkastet till den här boken till en litterär agent. Men ändå.
Alltså: Jack Delton är en Ghostman, en kille som kan få allt att försvinna – rånare, rånbyten och allt möjligt annat, inklusive honom själv. Han byter skepnad, inte bara genom kläder och smink utan genom att ändra röst och gångart, men lite skrynkligt till ligger han ändå, för ett rån i Kuala Lumpur gick inte som det skulle. Emellertid har han fått en ny chans i Atlantic City och hans uppdragsgivare är lika kalkylerande som elak, men det finns en som är lika smart och ännu styggare.
The Wolf.
Hur fantasifullt på en skala? Heter inte även Leonardo DiCaprios senaste…?
Och det är Marcus, storskurken, och The Wolf, megabanditen och den ene är rädd för den andre och det är rånpengar som Jack Delton måste hitta inom 48 timmar, då färgampullerna (du vet …) exploderar och alla jagar Jack och jag förstår varför Hobbs fick sin Steel Dagger, för i ”Ghostman” finns ett sjuhelsickes berättardriv.
Storyns ingredienser och typgalleri, däremot, känns på gränsen till slitna.
OLLE LUNDQVIST