På plats. Ruth Wallace, Australien, Scott Ensign, Kanada, och Dean Carson, Australien, här med Jari Rekonius, var några i forskargruppen som besökte Adak. Foto: Evelina Eriksson.
Dean Carson är kulturgeograf och arbetar vid Glesbygdsmedicinsk centrum i Storuman. I två dagar har han och en grupp andra forskare från Australien, Kanada och Österrike åkt runt i Malå kommun för att studera små samhällens utmaningar och möjligheter.
Gruppen består av forskare inom olika områden, bland annat turism, affärsutveckling, gruvnäring och grön energi.
Datamodell
I slutändan ska deras arbete resultera i en datamodell som ska kunna förutsäga möjliga utvecklingar i byarna utifrån vad som sker.
– Vad händer till exempel när en gruva öppnas? Eller när en skola stängs? säger Dean Carson.
Vistelsen i Adak innehöll flera studiebesök. Bland annat blev det nedslag på Persson Båt och Kuorbevare Smide, där Gunilla Persson respektive Gunnar Bergström visade och berättade.
Att forskargruppen besökte Adak är ingen slump. Det är ett exempel på en by som med gemensamma krafter lyckats hålla befolkningen på en stabil nivå.
– Visst, här bodde 700 personer när gruvan gick som bäst. Men här bodde 200 personer år 1900 och drygt 200 idag. Det är kanske det som är normalt, säger Dean Carson.
Inflyttning
Han framhåller att byn inte är ensam. I många andra byar flyttar det också in yngre människor som vill bo billigt i en lugn miljö, men som samtidigt kan jobba med det de vill tack vare världens bästa bredband.
Det är en utveckling som började kring millennieskiftet men som det fortfarande talas ganska tyst om.
Dean Carson är för övrigt själv en del av den utvecklingen. Trots att han är professor vid Charles Darwin-universitetet i Australien bor han med sin fru i Åskilje utanför Storuman.
I området bor också många britter. Bland annat har Dean en granne som studerar vid universitetet i Oxford:
– Allt är inte positivt, det finns utmaningar. Men det är en annan historia nu än för fem, sex år sedan.
Skarpt läge. Nioåriga Chloe Hodge från Australien passade på att känna på Gunnar Bergströms yxa. Modellen har sitt ursprung i en fornlämning från Arjeplog. Foto: Evelina Eriksson.
Glada miner. Eldsjälarna Jari Rekonius och Leif Bergström i samspråk med Anna-Karin Horney från Malå kommuns utvecklingsavdelning. Foto: Evelina Eriksson.
I arbete. Gunnar Bergström visar hur han tillverkar yxor och knivar med hjälp av återvunnet materiel. Han är tredje generationen som jobbar på Kuorbevare smide, men efter honom blir det slut. Foto: Evelina Eriksson.