Foto: TT bild.
- Vi har goda skäl att anta att det kan minska polisens användning av skjutvapen, säger Pär Wärdig, som leder polisens elchockvapenprojekt.
Försöket kommer att pågå under två år i fem lokalpolisområden och i polisens insatsorganisation. Under utbildningen har poliserna möjlighet att prova hur det känns att bli träffad av elchockvapnet, men det är inget krav.
- Det kändes som att större delen av kroppen fick kramp, alltså som en vanlig kramp men många gånger värre. Och sedan blir det en överväldigande nervexponering i kroppen, man känner att man inte har kontroll över sina muskler och man faller ihop. Det varar några sekunder, berättar en insatspolis i Malmö.
Ett komplementPolismannen, som arbetar mot den grova organiserade brottsligheten och därför har skyddade personuppgifter, välkomnar det nya arbetsverktyget.
- Jag har varit i många situationer som insatspolis där jag bedömer att jag skulle ha kunnat använda elchockvapen, säger han.
Det blir ett komplement, understryker han, och kan bara användas i vissa situationer.
- Om man tar ett typärende: En psykiskt sjuk person med självskadebeteende som hotar att ta sitt eget liv, till exempel med en kniv. Då förhandlar vi självklart först. Vårt mål är att lösa situationen med så lite våld som möjligt och inget helst. Men om man börjar skada sig själv eller gör utfall mot oss måste vi ingripa. Vi försöker göra allt annat än att skjuta personen med vårt tjänstevapen och då är det här ett bra alternativ.
Pepparspray förstElchockvapen används av polis i många länder, bland annat USA, Kanada och Australien. I Sverige var det på gång redan 2005, men då hade precis pepparspray börjat användas inom polisen och först ville man se effekterna av det.
I den så kallade våldstrappan jämställs elchockvapen med pepparspray och kraftiga batongslag. Instruktionen till poliserna är att det får användas i samma typ av situationer som just pepparspray. Fördelen med elchockvapnet är att poliserna inte behöver komma lika nära - det kan avfyras på ett avstånd på upp till sju meter.
- Det finns en möjlighet att verka på längre distans. Det ger en trygghet för dig som polisman att du inte behöver gå i närkamp och då orsaka skador på dig själv eller mer skador på den du ska ingripa mot, säger Pär Wärdig.
Fräser och sprakarNär polismannen lyfter elchockvapnet och siktar går det att sätta igång en varningsfunktion som gör att vapnet fräser och sprakar i mynningen. Två röda laserprickar visar var på kroppen det kommer att träffa - huvud, skrev och hjärtregionen ska undvikas. Det smäller ljudligt när de två pilarna med tunn koppartråd far iväg. Pilarna borrar sig in och en krets sluts i kroppen som stör ut signalerna till skelettmuskulaturen.
Om den som träffas faller olyckligt kan det bli farligt, men i övrigt bedöms risken för fysiska skador som liten. Av säkerhetsskäl ska vapnet dock inte användas mot uppenbart gamla eller sköra personer.
- I vissa fall kan elchockvapnet ha bidragit till dödlig utgång, men i de fallen skulle det lika gärna ha kunnat bli en dödlig utgång av batongslag eller en brottningsmatch, säger Pär Wärdig.