Kantzon. Vid den här avverkningen sparades träden närmast bäcken för att skydda vattnet. Foto: Lennart Enkvist.
I en skog som får växa fritt är åldersspridningen bland träden stor. Många träd är gamla, de står kvar även sedan de dött och utgör en viktig grogrund för ett myllrande djur- och växtliv.
Men om alla träd avverkas och forslas bort samtidigt drabbas även de arter som är beroende av dem. Och det måste skogsägarna ta hänsyn till.
Visst kan det se skräpigt ut med döda träd och högstubbar på hygget. Men det fyller sin funktion.
– Det är allt ifrån stora rovfåglar som är beroende av gamla tallar för sina bon till insekter som behöver död ved och som i sin tur blir mat för småfåglar. Vissa arter ser vi bara ibland, till exempel svampar, berättar Helena Gustafsson på Skogsstyrelsen i Norsjö.
Vatten är också viktigt att skydda. Därför gäller det att spara kantzoner vid till exempel bäckar och åar så att inte den kemiska kvaliteten eller temperaturen på vattnet förändras. Det påverkar både fisk och andra arter som lever i vattnet.
– Vi vet också att vi har ganska höga halter kvicksilver i våra våtmarker. Om man rör om där bildas farligt metylkvicksilver.
Och det är inte bara rena naturvärden som måste skyddas. Det gäller även att ta sociala hänsyn och kulturhänsyn.
Det handlar om att skogen ska vara trevlig att vistas i och att skydda till exempel tjärdalar, kolbottnar och husgrunder.
– Väldigt mycket av vår historia finns i skogen. Den är också jätteviktig för oss människor, den får oss att må bra, det finns det forskning som visar.
Dagens skogsvårdslag, där miljön fick en mer framträdande roll än tidigare, kom för drygt 20 år sedan. Har den då fått genomslag i skogsbruket? Ja, Helena konstaterar att det går åt rätt håll men att alla förändringar tar tid:
– Vi har sett ett ökande intresse med tiden. Men det är en process.
Just nu pågår också ett dialogarbete kring miljöhänsynen i skogen där representanter för skogsbruket, naturvården och olika myndigheter skapar målbilder för hur det ska se ut.
– Det handlar om att få förståelse för och se nyttan av de här frågorna, säger Helena.
Väldigt mycket av vår historia finns i skogen. Den är också jätteviktig för oss människor, den får oss att må bra.
Sällsynt. Lunglaven är rödlistad. Att den finns indikerar skyddsvärd natur och biologisk mångfald. Foto: Lennart Enkvist.
Spanar ut. Helena Gustafsson kollar hur det ser ut på ett område utanför Bjurträsk. Foto: Lennart Enkvist.
Favoritträd. Den här mycket gamla tallen växer utanför Bjurfors, Norsjö, där Helena bor och är ett hänsynsträd som sparades redan på 60-talet. Foto: Lennart Enkvist.