PVV:s partiledare Geert Wilders under slutdebatten i parlamentet i Haag. Foto: Phil Nijhuis HH POOL via AP Foto: Phil Nijhuis.
Hur gick det egentligen i onsdagens parlamentsvali Nederländerna? Det beror på vem du frågar.
Efter valet skrev utrikesminister Margot Wallström på Twitteratt: ”Det nederländska folket röstade mot populism och för ett öppet samhälle”.
Jo, det stämmer att högerextrema PVV, med Geert Wilders i spetsen, inte gick framåt så mycket som prognoserna hade siat om. Partiet fick 20 mandat, vilket är en ökning med 5 mandat.
Naturligtvis är detta en intressant temperaturmätare inför kommande val i Europa detta ”supervalår”.
Men det Margot Wallström inte nämner är att hennes kollegor i socialdemokratiska PvdA gör ett katastrofval och förlorar drygt tre fjärdedelar av mandaten i parlamentet. Det är en närmast historisk utradering av ett politiskt parti. Partiet har nu 9 (!) mandat, vilket innebär ett tapp med 29. Istället kan det gröna vänsterpartiet GroenLinks betraktas som valets stora vinnare med 11 nya mandat i parlamentet.
Men är det dags att blåsa faran över nu? Har den förväntade vågen av högerpopulistiska valframgångar i Europa kvävts innan den ens har börjat.
Nej, knappast.
Att en man som vill stänga alla moskéer, förbjuda Koranen och internera muslimska flyktingar inte gick framåt mer än han gjorde kan naturligtvis betraktas som en seger för de krafter som förespråkar ett inkluderande och öppet samhälle. Jag skriver ”han” eftersom Geert Wilders formellt sett är PVV:s ende partimedlem och därmed har total kontroll över partiet.
Det nederländska valet bör istället ses som ett uppvaknande för Europas ”gamla” maktpartier som efter i onsdags har skakats om i grunden. Något som borde leda till självrannsakan också bland de svenska riksdagspartierna i allmänhet och socialdemokraterna i synnerhet.
I april och maj går Frankrike till val, vilket av många betraktas som ett ödesval ur ett EU-perspektiv. Nationella Frontens partiledare Marine Le Pen tänker, om hon vinner, utlysa en folkomröstningom EU, vilket allvarligt skulle undergräva det europeiska samarbetets trovärdighet. Ett Frexit vore förödande för unionen.
Under hösten 2017 hålls också Förbundsdagsval i Tyskland. Även där finns ett högerpopulistiskt parti, Alternativ för Tyskland (AfD), som kan bli en kraft att räkna med.
Demokrati fungerar allra bäst när så många som möjligt deltar i den. Därför var det glädjande att se det stora valdeltagandet i onsdags. 82 procent av de röstberättigade tog sig till valurnorna, något som sannolikt bidrog till att högerextremismen hölls tillbaka.
Det visar, som så ofta tidigare, att de goda krafterna är så mycket större när de väl gör sina röster hörda.
Det nederländska valet bör istället ses som ett uppvaknande för Europas gamla maktpartier som efter i onsdags har skakats om i grunden.