Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är nu klar med regler för hur svenska sjöar, vattendrag och kustvatten ska bedömas för att kunna bestämma deras miljöstatus. Ytvattnet delas in i fem ekologiska tillståndsklasser, från dålig till hög, och två kemiska tillståndsklasser, god eller ej god.
- Sverige ligger på fjärde plats i Europa över vilka länder som har flest ytvatten med god ekologisk status. Men även här finns problem, exempelvis har vi dålig status i Ringsjön, Luleälven och Skellefteåälven, säger Lennart Sorby,
I föreskriften fastställs kriterier för ytvatten och hur deras tillstånd ska beskrivas. Det avser biologiska förhållanden (fisk, alger och växter samt bottenlevande djur), fysikalisk-kemiska förhållanden (näringsämnen, surhet, syrgas), hydromorfologiska förhållanden (fysiska förändringar av vattenmiljön) och kemiska förhållanden (33 ämnen eller ämnesgrupper som påverkar vattenmiljön negativt).
- I princip ska föreskriften klara att bedöma både biologiska, fysikaliska, kemiska och hydromorfologiska förhållanden för alla Sveriges inlandsvatten och kustvatten, säger Lennart Sorby, verksamhetsutvecklare på avdelningen för havs- och vattenförvaltning vid HaV.
I dag innehåller direktivet för prioriterade ämnen 33 farliga ämnen, bland annat kvicksilver och tributyltenn (TBT), och antalet ämnen kommer att utökas till 45, exempelvis med gränsvärden för perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och dioxiner.