Fyren på Bjuröklubb byggdes 1859 och platsen har sedan medeltiden haft betydelse för sjöfart, fiske och sälfångst.
Det, tillsammans med att området är rikt på kustnära fornlämningar, bidrog till att Bjuröklubb som en av åtta fyrplatser på torsdagen utsågs till statligt kulturminne av regeringen.
De andra finns i Mellerud, Kramfors, Höganäs, Lidköping, Helsingborg och på Gotland och Orust.
– Fyrplatserna är en självklar del av vårt kulturarv. Genom dem får vi ökad kunskap om sjöfartens och samhällets historia. Det finns ett stort lokalt engagemang och nu tar staten ett tydligt ansvar genom att bevara dessa fyrplatser för framtiden, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke i ett pressmeddelande.
Beslutet om Bjuröklubb omfattar själva fyren med tillbyggt maskinhus och före detta lotsuppassningshus.
Motiveringen lyder:
”Bjuröklubbs fyrplats har allt sedan medeltiden haft betydelse för sjöfart, fiske och sälfångst. Området är rikt på kustnära fornlämningar som haft samband med de näringar som bedrivits. Platsen finns beskriven redan i Olaus Magnus historia om de nordiska folken. Fram till 1930-talet utgjorde Bjuröklubb också ett fiskeläge och i det lilla samhället ingick även lotsar, fyrpersonal och tullare. Fyrplatsen anlades 1859 och ingick i det av Lotsväsendets 1857 framtagna förslag till förbättring av fyrarna i landet. Den utskjutande och på långt håll synliga bergudden Bjuröklubb ansågs utgöra en central och viktig hållpunkt på denna del av kusten. Det höga läget i landskapet innebar att fyrtornet inte behövde byggas mer än drygt sju meter högt. Fyrapparaten bevarar sin originaloptik, en dioptrisk trumlins av andra ordningen.”
Bjuröklubb är sedan tidigare skyddat som ett naturreservat och genom Natura 2000.