Föreläsningen hölls i Anderstorpsaulan och många tog chansen att lyssna, både allmänhet och elever. Norran kunde även identifiera en handfull lokala nazister i publiken.
Läs också: Norran granskar: Här är raskrigarna
Gellert Tamas utgick bland annat från sin bok ”Det svenska hatet: En berättelse om vår tid.” Den tar upp Sverigedemokraternas historia och hur partiets hårda retorik ofta följs av hatbrott och bränder.
Henrik Arnstad talade om skillnaden mellan ultranationalism och högerpopulism: ”Den senare saknar en plan för vad de ska göra om de kommer till makten, det gör inte ultranationalisterna.”
Även Arnstad lyfte frågan om hur ”trollens” hot på sociala medier kan få katastrofala följder.
– Förr eller senare kommer någon att göra slag i de här fruktansvärda sakerna, om de bara upprepas tillräckligt många gånger, säger han.
Läs också: Norran granskar: Nazismen ökar i norr
Den 3 maj är Världsdagen för pressfrihet. På frågan om hur media påverkas av ultranationalistiska strömningar – om det finns en risk att journalister tystnar på grund av rädsla, svarar Arnstad:
– Ja, den risken är uppenbar. Första gången du utsätts för hot kan du oftast stålsätta dig. Men när det händer igen och igen, när sambo och barn börjar fråga varför du utsätter dig för den här hatstormen, då blir tuffare. Enklare att välja att skriva om mindre kontroversiella saker, säger han.
Under paneldiskussionen efter föreläsningen ville både Arnstad och Tamas poängtera vikten av att markera mot rasism.
– Du behöver inte vara lika historiskt analytiskt som Tamas är, det kan räcka att bara säga ifrån. Man kan säga ”Jag håller inte med” eller ”jag tycker att det är jobbigt när du jämt ska tala om det här”, säger Henrik Arnstad.
Läs också: Samtal om mördare med rasistiska motiv – Gellert Tamas till Skellefteå