Lex Sarah-rapporterna har skrivits i början av april av personal vid äldreboenden i Skellefteå. I samtliga anmälningar lyfts frågan om risker i samband med att en enskild vårdtagare tar upp mycket resurser, och att andra därför kan få vänta på hjälp.
I en anmälan beskrivs en händelse då samtliga tre i nattpersonalen var tvungna att hjälpas åt inne hos en äldre. På grund av detta kunde de inte samtidigt svara på larmen. Konsekvensen blev att flera sänglarm inte besvarades i tid. Vilket i sin tur medförde att äldre som inte borde vara uppe och gå ”vandrade runt” utan tillsyn, skriver personalen. En boende gick i ett mörkt rum, en annan försökte gå på toaletten själv.
Blåmärken och skrapsår
Det bara ”tur att inget allvarligt inträffade”, står i anmälan. Situationen ska upprepas ofta.
I ett annat fall anmäls det faktum att en enskild vårdtagare ramlat vid flera tillfällen. Personalen påpekar att de inte har resurser att bevaka personen tillräckligt, då de har en hel avdelning som samtidigt kräver tillsyn.
Konsekvensen enligt anmälan beskrivs som ”blåmärken, skrapsår och ökad oro.”
I en tredje anmälan skriver personal, angående en äldre som ramlat, ”Det är många att hjälpa och personalen hinner inte med.”
Händelserna beskrivs bland annat som brister i bemötande, omsorg och rättsäkerhet vid handläggning.
Har Kommunal fått signaler om detta?
– Vi vet att det finns ärenden där behov av mer personal uppstår, där måste personalen ta en dialog med chefen, som i sin tur ska bemanna utifrån behovet. Det kan variera stort över tid på olika boenden, säger Malin Andersson, Kommunal.
Det är svårt att säga något om just dessa ärenden, fortsätter:
– Det beror på vilket skede man befinner sig i, har behovet precis uppstått eller har det pågått en längre tid? Är det så att man tagit upp saken med chefen men ingenting händer ska man naturligtvis höra av sig till Kommunal, säger hon.
Norran har sökt Ejja Häman-Aktell, äldreomsorgschef, utan framgång.
Har behovet precis uppstått eller har det pågått en längre tid?